100 år till jämställd livsinkomst mellan könen
I dag är löneskillnaderna mellan män och kvinnor 10 procent. Skillnaden ackumuleras och ger vid pensioneringen en skillnad i pension på 20 procent. Men den disponibla inkomsten mellan män och kvinnor som tagit ut pension är högre, 30 procent. Och det kommer att dröja länge än innan skillnaderna försvinner. Minst hundra år, spår Kommissionen för jämställda livsinkomster.
Och ojämlika livsinkomster följer med in i pensionärslivet, där kvinnor generellt har betydligt lägre genomsnittlig pension än män. Pensionsmyndigheten har sedan hösten 2021 tagit fram fyra rapporter som tar pulsen på pensionssystemet. Och försöker svara på frågan: Hur står det till med pensionerna?
Får intjänad pension
Inte så bra visar det sig. Men allt är relativt och enligt det pensionssystem som sjösattes i mitten av 90-talet, får pensionärerna den pension som de har tjänat in till och ska ha enligt alla matematiska beräkningar. Allt frid och fröjd, således?
Nej, bakom siffror och nivåer på pensionsinkomster som lagstiftaren/regeringen/pensionsgruppen godkänt, finns en miljon pensionärer, kvinnor och män, som inte har en pension som det går att leva på.
Hälften under 15 000 kronor
Pensionsmyndighetens rapporter visar att hälften av alla pensionärer har en pension under 15 000 kronor i månaden. Och med den inkomsten räcker pengarna varken till bil eller sommarstuga.
Som mest har dessa pensionärer 1 000 kronor kvar i plånboken när alla utgifter är betalda. Och pengarna räcker svårligen till oförutsedda utgifter, exempelvis för tandläkarbesök, medicin eller nya glasögon.
Många kvinnor låg pension
Men egentligen är situationen värre, särskilt för de kvinnliga pensionärerna. 50 procent av alla kvinnor har en pension under 11 500 kronor i månaden, medan 50 procent av männen har en pension under 15 100 kronor per månad. Detta enligt en av Pensionsmyndighetens rapporter: Hur är pensionärernas levnadsförhållanden?
Nu har fyra rapporter publicerats, som ska ge en samlad överblick av det nuvarande pensionssystemet. Den senaste handlar om pensionsgapet mellan könen. Och siffrorna är dystra även där, ur ett jämställdhetsperspektiv.
Hundra år innan gapet sluts
Kommissionen för jämställda livsinkomster visar att, med den utvecklingstakt man har haft det senaste decenniet, kommer det ta hundra år tills gapet i disponibla inkomster mellan kvinnor och män sluts.
Och det handlar inte bara om löner – offentliga stödåtgärder fördelas ojämlikt, statistiken underskattar strukturella skillnader och pandemin har förvärrat situationen, skriver man i en debattartikel i DN från den 6 februari. Och skillnaderna/ojämlikheten följer med in i den tid av livet när det är tänkt att man ska kunna ta det lite lugnare och njuta av frukterna av ett helt livs arbete – in i livet som pensionär.
Skälen till pensionsgapet är kända sedan länge. Men för att minska gapet krävs oftast åtgärder som urholkar kopplingen mellan arbete och pension, den så kallade livsinkomstprincipen, som var en av lagstiftarens avsikter med pensionsreformen under 1990-talet.
Inkomstpensionstillägg max 600 kronor
Nu har regeringen vidtagit två åtgärder, Nummer ett genomförd i september 2021 –inkomstpensionstillägget till pensionärer med en inkomst mellan 9 000 och 17 000 kronor. Tillägget ger som mest 600 kronor och trappas av i takt med ökad pensionsinkomst.
Nummer två, som ska börja gälla från och med augusti 2022 – garantitillägget till pensionärer under 2022 med 1 000 kronor till alla med en pension upp till 11 846 kronor. Och under 2023 till alla med en pension upp till 12 000 kronor, Cirka en miljon pensionärer berörs och cirka 500 000 får hela beloppet. Avtrappning sker därefter på en pensionsinkomst mellan 12 000 och 14 350 kronor.
Ardalan Shekarabi: Inte tillräckligt
Men enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är det inte tillräckligt:
– Avgiftsnivån till pensionssystemet måste höjas från dagens 17,21 till 18,5. Och taket för dem med lägst pension måste höjas. Men pensionssystemet ger för låga pensioner generellt och om detta för vi också diskussioner i pensionsgruppen.
– Och det finns flera tänkbara inkomstkällor om skulle kunna finansiera en höjning av pensionen. Bland annat med det kapital som finns i AP-fonderna och det överskott som inkomstpensionssystemet ger. Har vi en broms i systemet borde vi också kunna ha en gas, sa Ardalan Shekarabi vid en intervju med Här&Nu, SKPF pensionärernas medlemstidning.