”Se om boendet i tid”

– Det är en enorm frihetskänsla att ha lite saker. Vårt förråd är endast två kvadratmeter. Barnen tog en del, resten gav vi bort eller sålde. Livet har blivit betydligt enklare.
Många som befinner sig i 60- 70-årsåldern väljer att bo kvar i en stor bostad, när de sedan blir äldre orkar de inte flytta. Enligt Barbro Westerholm är det ett växande problem för hela samhället att många äldre inte byter till en mindre bostad.

– När barnen flyttat bör man tänka på hur man vill ha det. Livet förändras. Hur ser det ut om tio år, hur vill jag bo och hur kan jag bo? Vill jag ha mycket plats för gäster, eller mindre yta för att göra andra saker och ha det bekvämt. Pensionen sjunker också efterhand, har jag råd att bo så här om jag blir ensam?

Fångna i sina egna hem
Bostadsfrågan kan bli ett knivigt problem när man blir äldre, anser Barbro Westerholm. Det kan vara svårt att hitta en hyresrätt på grund av stor efterfrågan och bostadsrätter har ofta både höga insatser och månadskostnader. Dessutom kan det vara svårt för pensionärer att få banklån på grund av låg pension. Dagens amorteringskrav innebär att månadskostnaden kan bli väldigt hög. Alternativa äldreboenden som seniorboenden och trygghetsboende ger bra tillgänglighet, men är ofta dyra. Klarar man det med ett bostadstillägg på maximalt 5 000 kronor?

När barnen flyttat bör man tänka på hur man vill ha det.

Många äldre, som Barbro Westerholm möter på sina resor i Sverige, berättar att de är fångna i sitt eget hem. De orkar inte flytta, bostaden är för stor och hemmet förfaller.
– Om kommunerna inte tar fram bra boenden för äldre, så kommer kostnaderna för äldreomsorgen att accelerera. Att inte kunna komma ut för att det inte finns någon hiss, bryter ner människor. Regeringen borde avsätta medel till flexibla boendeprojekt för äldre, yngre, flyktingar och funktionshindrade, säger hon.

Utfasade ålderdomshem
Kommunerna måste bestämma vilka boendeformer som ska prioriteras med hänsyn till hur äldre har det, menar hon. Och föreslår seniorlägenheter för dem som fyllt 55 år, trygghetsboenden för de lite äldre och vård- och omsorgsboenden för dem som behöver tillsyn dygnet runt.
– Gamla fabrikslokaler, sjukhuslokaler och liknande kan användas till bostäder med billiga hyror. Kooperativa boendeformer bör stödjas eftersom det är god ekonomi. Det skulle vara bra om kommunerna erbjöd ekonomisk rådgivning för att hjälpa äldre att reda ut sin boendesituation, säger hon vidare.

Mitt råd är se om sitt hus innan man fyllt 80 år.

Många äldre bor kvar hemma och har hemtjänst, en konsekvens av att man fasade ut ålderdomshemmen och minskat antalet platser i de gamla servicehusen.
Det svenska samhället blundar för äldres behov, menar hon. När i stället förebyggande insatser och bra boende kan fördröja omsorgsbehovet.
– Trygghetsboende är troligen det bästa mellanalternativet. Både alliansregeringen och den nuvarande regeringen stödjer sådana projekt i kommunerna. Regeln är att det finns husvärd, gemensam matsal och sällskapsutrymmen.

Mindre omsorg i servicehus
En utredning om äldreboenden som Barbro Westerholm gjorde år 2008 visade att de som bodde i servicehus hade betydligt mindre omsorg än de som bodde kvar hemma, två och en halv gånger mindre hjälp. Anledningen, menar hon var att de levde i ett socialt sammanhang och hade ett stimulerande och tryggt boende.
– Kommunerna verkar inte bry sig om hur det är att vara gammal eller vilken livskvalitet man har och vad som påverkar hälsan.

Barbro Westerholm menar att äldre behöver mer trygghet, mindre yta, mindre prylar, mindre att sköta, nära till allt och hiss i stället för trappor.
– Mitt råd är se om sitt hus innan man fyllt 80 år. Sedan kan det vara för sent.