Få kommuner har rutiner vid missbruk hos äldre

Alkoholkonsumtionen bland äldre ökar med ökade krav på hemtjänstpersonalen. Men bara 10 procent av kommunerna har rutiner för hur man ska agera när man upptäcker att någon dricker för mycket.

Missbruks- och beroendeproblematik hos äldre har inte uppmärksammats på samma sätt som för vuxna, barn och unga. Stigande ålder, flera sjukdomar och många läkemedel ökar risken för läkemedelsberoende och biverkningar. Fler äldre personer med alkoholproblem vårdas i dag i hälso- och sjukvården jämfört med början av 2000-talet. Dödligheten i alkoholrelaterade orsaker ökar också bland de äldsta och signaler från äldrevård och omsorg tyder på att detta kommer att ställa ökade och nya krav på verksamheterna.
Enligt Socialstyrelsen har bara 10 procent av kommunerna rutiner för hur äldreomsorgens handläggare ska agera vid när de upptäcker att en äldre person missbrukar alkohol och/eller läkemedel.

Rutiner behövs
Äldrevårdspersonal behöver rutiner för hur missbruks- och beroendevård ska samverka med andra verksamheter. Göteborg och Uppsala är platser där man satsar stort på att utveckla detta, menar Ragnar Rasmusson, leg. psykiatrisjukskötare, vårdlärare och handledare med 15 års erfarenhet av missbruksvård och allmänpsykiatri inom sjukvård och socialtjänst på KUI – Kompetensutvecklingsinstitutet.
– En äldre kropp har lättare att utveckla ett beroende. Äldre har mindre vatten i kroppen vilket gör att alkoholnivån i blodet blir högre och hjärnan påverkas mer. Dessutom förstärker alkohol och läkemedel varandras effekt, säger Ragnar Rasmusson, som har bred erfarenhet som vårdlärare av att vidareutbilda personal i såväl äldreomsorg som psykiatri, missbruksvård och socialtjänst.

Motsägelsefull utveckling
I dag har vi betydligt bättre hälsa än tidigare generationer, men självmorden är fler. Fler äldre lider också av depression med högre konsumtion av alkohol och antidepressiva läkemedel som följd. Detta kan bero på ensamhet, avsaknad av en hobby eller ett intresse som gör livet meningsfullt.
– Bromsarna i vardagen – körkort, arbete, partner eller vänner som funnits tidigare har kanske försvunnit när man lämnat arbetslivet, menar Ragnar Rasmusson.
Hjärnan kan kidnappas av drogerna. Allt mer tid går åt till att få tag på drogen och att använda den.
– De delar av hjärnan som påverkas av droger har då påverkats så mycket att de reagerar annorlunda och allt mer styr beteendet mot att fortsätta använda drogerna. Arbete och socialt liv fungerar allt sämre och trots att man far illa psykiskt och fysiskt fortsätter man med det destruktiva beteendet, förklarar Ragnar Rasmusson.

Olika känslighet
Det tar olika lång tid att utveckla ett beroende. Olika människor är olika känsliga. 25 procent av befolkningen har en genetisk disposition för missbruk, men det är bara tio procent som överkonsumerar – alla känner vi någon som borde ta det lite lugnare med alkoholen. Glädjande nog är trenden bland yngre under 25 år att dricka mindre och mindre.
Den som dricker mycket alkohol under längre tid får allvarliga skador och sjukdomar som drabbar lever, hjärta, blodkärl, muskler, hjärna och nervsystem. Det kan visa sig som högt blodtryck, problem med magen, aggressivitet och misstänksamhet.
Också ”vanliga” hälsoproblem hos äldre kan maskera konsekvenserna av överkonsumtion, till exempel värktillstånd, nedsatt sexlust, sömnproblem, förlorad matlust, ångest och depression.

Svårt att hantera
Levercirros (skrumplever) är kronisk leversvikt och är en vanlig skada. Levern får allt svårare att klara av sina viktiga uppgifter som bland annat är att rena kroppen från gifter och bilda viktiga proteiner. Ett symptom på detta är att individen blir kraftigt påverkad redan efter ett glas vin eller en öl.
Personal inom äldreomsorgen som möter äldre med missbruksproblem ställs ofta inför situationer som kan vara svåra att hantera när de förväntas köpa ut alkohol.
– Samtidigt handlar det inte om att alla ska bli nykterister och vi har trots allt ett eget ansvar för våra liv, men dessa människor måste få en fungerande vardag där de inte är påverkade, ramlar eller mår dåligt. Det är ett dilemma, avslutar Ragnar Rasmusson.

  • Ett glas motsvarar:
    4 cl starksprit
    8 cl starkvin
    16 cl vin
    33 cl starköl (stor burk = 6 cl)
    50 cl folköl
    Ett ”glas” förbränns på c:a 2 timmar
  • Symptom på alkoholberoende:
    Lättväckt alkoholbehov – man blir sugen när man ser eller tänker på alkohol
    Man tål allt mer alkohol – ökad tolerans
    Återställarbehov – man känner ett sug att dricka dagen efter och mår bättre av det
    Abstinenssymptom – svettningar, darrighet, ångest och hjärtklappning
    Minnesluckor
    Merbegär – en liten mängd alkohol skapar sug efter mer
    Kontrollförlust – man dricker mer och oftare än tänkt
    Förnekelse – man förnekar sitt beroende inför sig själv och andra och hävdar att man har kontroll
    Man fortsätter trots negativa följder.
  • Negativa sidor med alkoholberoende:
    Ökad fallrisk
    Ökad förvirring och glömska
    Sämre ekonomi
    Större utsatthet för våld och andra övergrepp
    Den som äter läkemedel ökar risken för mycket negativa konsekvenser.

Text Peter Sandberg Foto Peter Sandberg

Senaste artiklarna