Skattemedel som går till vård och omsorg ska används där
Skattemedel som är avsedd för välfärden ska användas där. Pengar som vi skickar in i skatt till skolan, till vård och omsorgen ska i huvudsak användas där. Och det överskott som uppstår, ska till största del gå tillbaka till verksamheten för att öka kvaliteten.
Det var budskapet när regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterade slutbetänkandet av Välfärdsutredningen.
I den andra delen av utredningen, som presenterades i början av maj, har han tittat på hur man kan mäta kvaliteten inom välfärdssektorn för att garantera bra vård och omsorg.
– Vårt uppdrag har varit hur olika kvalitetsmått kan användas på ett strategiskt sätt. Att mäta kvalitet är komplicerat och skiljer sig från andra mer tekniska tjänster, hävdar Ilmar Reepalu.
Kvalitet svårt att kontrollera
Han ger exempel:
Vid ett vägbygge eller sophämtning handlar det mycket om vad det är man beställer, vilken kvalitet det är och att man fått det man beställt. Det går också lättare att kontrollera.
När vi talar om tjänster inom välfärdssektorn så handlar det mycket om hur tjänsten leverars. På vilket sätt den personen inom äldreomsorgen kommunicerar med den äldre, på vilket sätt man ger självbestämmande för äldre personer genom hemtjänsten, eller på vilket sätt vi samordnar verksamheten kring barn som behöver hjälp i skolan. Inte bara från själva skolverksamheten utan också från andra huvudmän.
– Välfärden är till för enskilda individer. Det är så att vår lagstiftning talar om på vilket sätt man inom sjukvården ska se till att människor med bevarande av intigritet ska kunna ha självbestämmande över det som händer. I socialtjänstlagen talar man om hur den enskilda individen ska kunna använda sina egna resurser så långt möjligt. Och resurserna ska användas på det sättet.
Jämlikhet viktig för god kvalitet
Hans slutledning är att det är väldigt svårt att definiera kvalitet och översätta det i kontrakt. Och att detta är svårt att mäta oavsett om vård och omsorg drivs i offentlig eller privat regi. Och han menar att vinstbegränsningar är ett krav för att kunna göra kvalitetsbedömningar.
Argumenten är bland annat att den administrativa bördan blir för tung och i slutänden dyr om kvalitetskraven är för strikta.
- I stället menar han att de utgångspunkter för bättre kvalitet som bör råda är:
-Mer personcentrerad och sammanhållen välfärd.
-Jämlikhet är ett centralt värde. Viktigt att alla får tillgång till vård, skola och omsorg efter behov.
-Medarbetarnas kompetens är en viktig resurs. Kvalitet uppstår i mötet.
-Huvudmännen – kommuner och landsting måste ta ett större ansvar.
Ilmar Reepalu anser inte att LOV, lagen om valfrihet, gett bättre vård. I stället har tillgängligheten ökat för dem med högre inkomst, medan vården för multisjuka äldre försämrats. Konsekvensen av detta, menar han är en ökad ojämlikhet.
- Ilmar Reepalus förslag för att förbättra kvaliteten:
-Stärk huvudmännen och deras roll. Det behövs stöd att göra bra upphandlingar.
-Mer resurser till Upphandlingsmyndigheten. Som ska kunna ge hjälp och stöd för professionella upphandlingar.
-Följa upp kommuner och landsting och deras uppföljning och kontroll av privata utförare. Det ska varje år ha ett program för att följa upp de privata utförarna.
-Vi måste ha stärkt insyn för kommuner och landsting inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Exempelvis att kunna ta del av individers journaler för att bättre kunna följa upp privata utförare. Vid dessa tillfällen ska naturligtvis sekretess och intigritet noga övervägas.
-Staten har ett övergripanda ansvar för tillsyn och tillstånd som man förmedlar. Och ansvar för att förmedla kunskapsunderlag och kunskapsstöd. Det är också staten som att det utformas regler och styrning för att man ska kunna uppnå kvalitet.
Civilminister Ardalan Shekarabi, S, sade under pressträffen att regeringen innan mandatperiodens slut kommer att lägga fram ett förslag om vinstbegränsning.
Han hävdade också att starka lobbygrupper försökt stoppa utredningen.
– Det har funnits försök att tysta de här frågeställningarna. Det här handlar om enorma ekonomiska intressen. Då är det viktigt att politiken kan se till allmänintresset och ser till att de här frågorna får ställas, sade Ardalan Shekarabi.
Fakta Välfärdsutredningen
I utredningens delbetänkande i november föreslog Ilmar Reepalu ett vinsttak på 7 procent plus statslåneräntan på operativt kapital för välfärdsbolag som är verksamma i offentligt finansierad välfärd.