Fortsatt långa väntetider på akuten
Överbelagda vårdavdelningar, en stor andel läkare under utbildning och otillräckliga system för att hantera det stora och ojämna flödet av patienter på sjukhusen. Det är några orsaker som kan ligga bakom långa akutväntetider visar Socialstyrelsens nya analys. Äldre är en utsatt grupp. De får ofta träffa läkare snabbare än andra, men blir oftast kvar längre på akuten.
– Statistiken visar ingen förbättring på nationell nivå, medianväntetiderna ligger kvar på samma nivåer som tidigare kartläggningar visat, säger Clara Larsson, statistiker på Socialstyrelsen.
Stora skillnader i väntetid
Vid jämförelser mellan akutmottagningarna syns fortsatt stora skillnader. Medianväntetiden till att träffa läkare var strax under 20 minuter i Norrbotten. I Västra Götaland var väntan fyra gånger så lång – över 80 minuter. Medianvärdet är det värde som ligger mitt emellan de längsta och de kortaste väntetiderna.
Den totala vistelsetiden, från det att patienten kommer in till akuten tills att den skrivs ut, varierar från två timmar vid vissa akutmottagningar till fyra timmar vid andra. Akutmottagningar med många besök har generellt längre väntetider. Men även andra faktorer påverkar, enligt en analys Socialstyrelsen gjorde tidigare i år.
– Långa väntetider orsakas ofta av en obalans mellan antalet patienter och de resurser som finns på akuten. En hög andel läkare under utbildning och arbetsorganisationen påverkar. Vi har också sett att dålig tillgång på sängplatser i övrigt på sjukhuset förlänger patienternas vistelsetid på akutmottagningen, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen.
Bättre samordning krävs
För att bättre se var det finns lediga vårdplatser behövs samordning och effektiva system på sjukhusen. Det handlar om att skapa en balans mellan patientinflödet till akuten och tillgängliga vårdplatser.
– Exempelvis har vi sett att det finns sjukhus som jobbat med att skriva ut färdigbehandlade patienter på morgnar och förmiddagar, i stället för att vänta till efter lunch. De har då kunnat frigöra lediga platser för nya patienter från akuten, säger Sevim Barbasso Helmers.
Även ett snabbspår för äldre där patienten läggs in på en geriatrisk avdelning skulle minska vistelsetiderna tror Socialstyrelsens utredare.
– Med bättre primärvård och äldreomsorg skulle även många av de äldres akutbesök kunna undvikas. När de sedan är färdigbehandlade är det viktigt att sjukhuset och äldreomsorgen samarbetar, så att de äldre kan återvända till sitt boende och där få det stöd som behövs, säger Sevim Barbasso Helmers.
- Fakta: En sammanställning av statistik ur patientregistret perioden juli 2015-juni 2016 visar att medianvistelsetiden på akutmottagningarna ligger på 3 timmar och 14 minuter för gruppen 19-79 år.
Nästan 20 procent av akutbesöken under 2016 gjordes av personer över 80 år. De har en längre medianvistelsetid: 3 timmar och 39 minuter, men får generellt träffa läkare snabbare än andra.
10 procent över 80 får vänta 7 timmar och 18 minuter eller längre innan de kan lämna akutmottagningen eller skrivas in i slutenvården.
Akutmottagningar med 50 000 besök per år eller färre har kortare vistelsetider än riksmedianen. Akutmottagningar med fler än 50 000 besök per år har längre vistelsetider än riksmedianen.
Statistiken gäller vuxna från 19 år och bygger på uppgifter som rapporterats in till patientregistret från 59 sjukhusbundna akutmottagningar i landet.