65-plusare lämnar riksdagen i höst

Men inför årets riksdagsval har 12 ledamöter redan bestämt sig för att hoppa av. Det är familjeskäl, viljan att göra något annat, regelverk för antalet mandatperioder och känslan av att ha gjort sitt, som anges som de främsta skälen. Några är också besvikna för att de inte fått stöd från partiets nomineringskommitté trots stöd från väljarna i provval.
Eva Lohman, M, född 1948, vill trappa ner och disponera sin tid till annat.
– Jag har bestämt mig att oftare än under tidigare år träffa barn och barnbarn. Men jag kommer nog på något sätt att engagera mig i samhället, men på deltid.
Socialdemokraten Lennart Axelsson, född 1952, säger att han är mätt på politik.
– Jag har suttit i riksdagen i 18 år. Det får räcka. Det enda som talar emot är det faktum att det är så få över 65.

Ingen över 65 i Vänsterpartiet
Inför årets val till riksdagen den 9 september är 20 kandidater från de olika partierna 65 år eller äldre. Bara ett parti, Vänsterpartiet, har ingen ledamot som fyllt 65.
Från erbarmligt låga 2,6 procent vid förra valet steg de äldres representation under mandatperioden till 5,7 procent. Men i jämförelse med andelen 65 år och äldre i riket, som är 26 procent, finns de knappt någon nämnvärd äldrerepresentation att tala om.

Rik på levda år
Riksdagens nestor, Barbro Westerholm, L, född 1933 uttrycker det så här:
– Jag är rik på levda år, kunskap och livserfarenhet. Det sistnämnda kan man bara leva sig till och den har jag haft god nytta av vid problemlösning av olika slag.
Björn von Sydow, S, född 1945, anser att den biologiska åldern har mindre betydelse, men påpekar samtidigt vikten av att äldre är representerade i riksdagen:
– Det är viktigt att äldre är representerade i riksdagen, som företrädare för de äldre väljarna i allmänpolitisk mening samt som företrädare för olika äldrepolitiska frågeställningar.
Centerpartisten Staffan Danielsson, född 1947, säger att han har haft stor nytta av sin erfarenhet, och lägger till:
– Det är bedrövligt att antalet över 65 år är så extremt lågt i riksdagen.

”Finns en obalans i dag”
Även Roland Utbult, KD, född 1951, trycker på vikten av erfarenhet:
– Med livserfarenhet och yrkeserfarenhet bottnar jag i frågor som handlar om medborgarnas trygghet samt sociala och ekonomiska situation. Det finns en obalans i dag och fler äldre med livserfarenhet bör finnas med i de viktiga beslutande organen i Sveriges riksdag.

• Politikernas ålder spelar roll
  Ja, riksdagsledamöternas ålder har betydelse för politiken! Det menar SKPF Pensionärernas medlemmar i förbundets senaste medlemspanel.
  I SKPF Pensionärernas senaste medlemspanel fick deltagarna rangordna de politiska frågor som svenska folket utnämnt till de tio viktigaste valfrågorna 2018. Medan svenska folket i flera rikstäckande undersökningar gett topplaceringar till integrationsfrågor och trygghet, tyckte de 100 svarande SKPF-arna att sjukvården och äldreomsorgen var betydligt viktigare frågor.
  Medlemspanelen fick också ta ställning till frågan ” Tror du att fler äldre i riksdagen skulle medföra bättre politik för landets äldre?”.
  86 procent svarade ja och 14 procent svarade nej.
• Så viktiga är valfrågorna
  SKPF Pensionärernas medlemspanel rangordnade de mest populära valfrågorna enligt följande (där 1 är mest viktig och 10 minst viktig):
  1. Sjukvården
  2. Äldreomsorgen
  3. Villkoren för äldre personer
  4. Bostäder
  5. Skola och utbildning
  6. Lag och ordning
  7. Arbetslöshet/sysselsättning
  8. Miljön
  9. Skatter
  10. Integration/invandring