Fler känner oro och lider av ensamhet i äldreomsorgen

Årets resultat visar bland annat att en större andel personer på särskilt boende än tidigare upplever besvär av oro och ensamhet. De som har svarat att de har lätta besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat från 48 procent till 51 procent sedan förra året. Andelen som upplever svåra besvär ligger på samma nivå som tidigare, 12 procent. När det gäller de som då och då besväras av ensamhet syns en ökning från 47 till 50 procent.

Besöksförbud gav ökad ängslan
– Ensamhet och ängslan är sedan tidigare ett problem för mer än hälften av dem som bor på särskilt boende. Vi har fått signaler från bland annat personalen inom äldreomsorgen och från närstående att covid-19-pandemin, och besöksförbudet specifikt, har ökat de här besvären. Den här undersökningen kan ge stöd för det, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Känner sig bra bemötta
Enkäten visar också att äldre, oavsett om de bor på boenden eller har hemtjänst, upplever att de blir bemötta på ett bra sätt av personalen. De flesta tycker att personalen brukar ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter hos dem.

Resultatet ska dock tas med en nypa salt. Socialstyrelsen har noterat att andelen äldre som själva har svarat på enkäten utan hjälp av närstående är större i år jämfört med föregående år.

Färre som får hjälp att svara – har svarat
”Det är en större andel av dem som svarar själva, som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket gott, jämfört med dem som fått hjälp med att svara. Det tyder på att äldre personer med sämre hälsa är underrepresenterade i årets undersökning”, skriver Socialstyrelsen.

Drygt 110 00 personer över 65 år har svarat på enkäten, som gick ut till 215 500 personer. Av dem som svarat har 57 procent hemtjänst medan 40 procent finns på särskilt boende.

Enkäten kunde i år besvaras mellan mars och maj.

Årets resultat visar bland annat:

• Andelen äldre som har svarat själva, utan hjälp, är större i år jämfört med föregående år. Det gäller både de som har hemtjänst och de som bor på särskilt boende. Det är en större andel av dem som svarar själva, som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket gott, jämfört med dem som fått hjälp med att svara. Även det gäller i båda boendeformerna. Detta tyder på att äldre personer med sämre hälsa är underrepresenterade i årets undersökning. Årets resultat bör därför tolkas med försiktighet.
• Av dem som bor på särskilt boende är det en större andel som uppger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest liksom av ensamhet då och då, jämfört med föregående år. Det är en större andel kvinnor än män som besväras av detta.
• En större andel personer som är 80 år och äldre bedömer sitt hälsotillstånd som någorlunda eller ganska gott jämfört med de yngre åldersgrupperna. Det gäller för båda boendeformerna.
• Det är fortsatt stora skillnader mellan olika kommuner och verksamheter. På frågan om hur lätt eller svårt det är att få träffa läkare vid behov, skiljer det 69 procentenheter mellan den kommun med störst andel som har svarat något av de positiva svarsalternativen och den kommun med minst andel som har svarat något av de positiva svarsalternativen.

Syftet med undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är att ge enskilda äldre en röst samt att ta fram kvantitativa mått på äldreomsorgen utifrån brukarnas perspektiv. Det möjliggör att utfallet av insatser kan mätas och jämföras och därmed även utvärderas och utvecklas i linje med vad de som tar emot omsorg tycker. Resultatet blir en viktig signal till ansvariga politiker och tjänstemän.

Resultaten bygger på en enkät som skickades ut under våren till personer som är 65 år och äldre, och som har hemtjänst eller som bor i ett särskilt boende.