Stora skillnader i omvårdnad i äldreomsorgen
Det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre. Och de som har hemtjänst möter fortsatt många olika personal, mellan 7-23 personer under en tvåveckorsperiod. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar på brister vård och omsorg om äldre.
Genomgående visar resultaten stora skillnader mellan kommunerna. Det gäller bland annat de äldres munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Och att förebygga ohälsa.
I en del kommuner har alla som bor i ordinärt boende med hemsjukvård, och bedöms vara i riskzonen för något av dessa fyra områden, fått en förebyggande åtgärd. I andra kommuner har ingen fått det.
Stor variation från 5 till 95 procent
För särskilt boende är variationen mellan kommunerna 5 till 95 procent. Exempel på åtgärder kan vara träning, hudvård, översyn av läkemedel eller hjälpmedel för att underlätta måltiderna. För att en åtgärd ska räknas måste den ha följts upp och registrerats i kvalitetsregistret Senior alert.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra. För lite näring ökar till exempel risken att falla. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende med hemsjukvård som har fått en förebyggande åtgärd, som följts upp. På särskilt boende är rikssnittet cirka 60 procent.
– Det är angeläget kommuner som ligger lågt i undersökningen analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Catrin Johansson, projektledare på Socialstyrelsen.
Mycket spring hos personer med hemtjänst
Av jämförelserna framgår också att den som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod. Förra året var antalet 16. Även här varierar det, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
De öppna jämförelserna innehåller även uppgifter om den palliativa vården i livets slutskede. Bland annat har 76 procent av dem med hemtjänst och på särskilt boende fått ett dokumenterat brytpunktssamtal. Uppgifterna omfattar andra halvan 2019 samt första halvan av 2020 och ger därmed inte en bild av den palliativa vården under pandemin. Socialstyrelsen kommer därför att titta närmare på detta under våren.