Digitalisering och ett gott åldrande
Att samhället genom digitaliseringen bryskt stänger ute en halv miljon pensionärer visar brist på både omsorg och respekt. Men det går att göra om och göra bättre så att landets pensionärer vinner fördelar, får bättre vård och omsorg och mer för sina skattepengar.
Ny forskning visa dessutom om att det finns ett samband mellan IT-användning och ett gott åldrande.
Det finns två bilder av Sveriges digitala utveckling. I den mer optimistiska, beskrivs vår digitala tillvaro utan skuggor.
Som exempelvis när Kjell A Nordström, ekonomie doktor på Handelshögskolan, intervjuas i tidningen Chef: Sverige har byggt en teknologisk Ferrari”, säger han och talar entusiastiskt om ett land där ”banden är breda, alla har en dator och en smartphone, både barn och äldre. Nu har Ferrarin fått sträcka ut sig och visat sig fungera väldigt väl.
Den optimistiska version omfamnas av många politiker och kommunala tjänstemän, vars planering går ut på att alla kan, vill och har råd att vara uppkopplade. Vilket fått allt fler myndigheter och kommuner att bli svårtillgängliga som fort eller borgar för den som inte är tillräckligt digital. Vårdportalen 1177 och Pensionsmyndigheten är några exempel.
I den andra, inte lika soliga, lyfts i fyra avsnitt i Sveriges Radio P1. Här kan vi lyssna till de nedkopplade, som varken har dator, smartphone eller breda band. Unga med funktionsbegränsningar, familjer med små resurser och en stor grupp äldre. Sammantaget mer än en miljon människor, som, enligt Internetstiftelsen helt eller delvis är digitalt utestängda.
Detta utanförskap är inte en generationsfråga som kommer att växa bort, påpekar regeringens eget digitaliseringsråd. Det kommer alltid finnas personer som halkar efter eller tappar förmågan. Eller inte har råd.
SJ stänger nu de bemannade biljettkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ska du parkera din bil, krävs i många städer en smartphone. Vårdportalen 1177 ska styras av vetenskapens och vårdens behov. Att då välja en teknik som Bank-id som exkluderar var fjärde person är inte inkluderande.
Alla våra 290 kommuner måste erbjuda hjälp via så kallade DigiDel-kontor, i dag är det bara 20 kommuner som gör detta.
När du är pensionär måste du själv både köpa och sköta din dator och telefon. Om du vid problem, är van vid att få hjälp av IT-personer på jobbet, måste du nu hitta nya lösningar eller lära dig det du behöver för att lösa problemen själv.
De program och tjänster som du behöver använda förändras och utvecklas också, så även om du behärskar dem i dag måste du följa med utvecklingen för att hänga med i framtiden.
En tanke som slår mig: Varför är inte en smartphone, digital assistent, padda eller dator förinställd för dig när du köper den? Det borde till och med företag kunna tjäna pengar på.
Många pensionärer får hjälp av barn och barnbarn med sina datorer. Det alternativet är också det mest uppskattade, inte minst för att man samtidigt får anledning att träffas. Men alla har inte den möjligheten och om hjälpbehovet är stort kan det kännas bra att ha tillgång till andra alternativ.
Många upplever dessutom att trots all hjälp från barn och barnbarn, så går det ofta så snabbt och utan förklaring, att nästa gång dbehöver man hjälp igen.
Samhällstjänsterna måste fungera även för de nedkopplade. Riksrevisionen undersöker detta för närvarande. Det blir intressant att se vad man kommer fram till.
Läs mer på Seniorvärlden