Ålder inte bara biologi
Hur vet vi hur gamla vi är? Förutom antal år finns det andra parametrar när man mäter ålder. Man kan mäta biologisk och kronologisk ålder, som är baserad på kroppen, men man kan även ha ett socialt medicinskt perspektiv Vi frågade Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap på KTH hur det här med ålder fungerar och mäts.
Britt Östlund
Beroende på vilket forskningsperspektiv man intar så uppfattas åldrandet på olika sätt. Forskningen om äldre människor och åldrandet har växt under de senaste decennierna och så gott som alla vetenskaper har någon verksamhet med denna inriktning. Området är omfattande: gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden?
– I princip skiljer man på det som kallas ”gerontologi” som är läran om åldersrelaterade fysiska, psykologiska och sociala förändringar och ”geriatrik” som handlar om åldrandets sjukdomar och hur dessa kan behandlas, menar Britt Östlund.
– Den åldrande kroppen står ofta i fokus särskilt när vi talar om medicinska och biologiska förändringar. I dag finns ett stort utbud av teknik som kan ersätta förlorade och försvagade kroppsfunktioner och tekniska stöd för att förebygga och mäta hur kroppen fungerar, för att förlänga tiden som självständig pensionär.
Teknik påverkar åldrandet
– Utveckling av hjälpmedel för att till exempel underlätta egenvård eller samla information om hjärtverksamhet har funnits länge. I samband med ökad digitalisering utvecklas såväl robotiserade proteser för händer och knäleder såväl som applikationer för att mäta blodtryck eller den dagliga motionsutövningen. Denna forskningsinriktning som handlar om åldrandet kallas gerontechnology.
– Det sociala, emotionella och existentiella åldrandet är föremål för samhällsvetarnas intresse, men har också inverkan på tekniken eftersom den förändrar våra relationer och rollen som samhällsmedborgare.
Socialgerontologi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som omfattar sociologi, etnologi, ekonomi och vårdvetenskap – Det sociala åldrandet i tekniksamhället. Det kan handla om hur våra behov förändras under livet och som äldre.
Här finns olika teorier om att vi behöver kontinuitet i våra sociala relationer eller möjligheten att dra oss tillbaka eller rent av behöver bli uppmuntrade till ökade sociala aktiviteter. Svaren på dessa frågor påverkar vår inställning till ny teknik och vad vi prioriterar.
Åldrandet en process
Ett forskningsområde som uppmärksammats på senare år är hur innovationsforskningen kan ta tillvara äldre människors livserfarenheter när man utformar ny teknik eller utvecklar nya sätt att umgås.
Länge fanns en föreställning att äldre skulle vara en specifik grupp i slutet av livet med likadana behov. I dag försöker man undvika sådana generaliseringar. En växande äldre befolkning och ökad medellivslängd tillhör vår tids stora sociala förändringar.
Fortfarande är 65 år en slags gräns när forskare skapar urval för att göra jämförande forskning. Denna gräns bygger på det som tidigare räknades som den mest förekommande pensionsåldern, men bygger inte på ett normalt åldrande, utan på ett slags samhällskontrakt.
I dag är pensionering snarare en utdragen process över flera år där många fortsätter att arbeta i olika grad.
Ett annat sätt att mäta ålder är teorin om att livet består av fyra faser:
- Den första åldern är den när vi föds och behöver omvårdnad, näring och utbildning för att utvecklas.
- I den andra åldern är vi vuxna vilket kan innebära att olika typer av arbete, karriär, familjebildning eller andra engagemang.
- Den tredje åldern är en konsekvens av en ökad medellivslängd när många fortfarande är aktiva och relativt friska, men inte längre på väg i karriären eller har ansvar för barn och familj.
- Den fjärde åldern är när vi behöver andras hjälp för att klara vardagen.
Denna teori bygger inte på bestämda åldersintervaller utan på olika livsvillkor. Någon kommer i fjärde åldern tidigt, exempelvis till följd av en demensdiagnos. Andra kan komma att leva i den tredje åldern till sin sista dag.
Ålder kan mätas pär olika sätt
Enligt Britt Östlund finns det således många sätt att mäta ålder på.
– Och genom olika sätt att se på åldrandet lär vi oss mer om åldrandet och att det är en högst sammansatt och individuell process.
Vad är Digital Futures?
Digital Futures är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som utforskar och utvecklar digital teknik och forskar kring stora samhällsutmaningar, i Sverige och globalt. SKPF Pensionärerna medverkar med sin specifika kompetens och kunskap om äldre.