Alla dementa ska få sällskap vid måltiden

Förändringarna ska med dessa förändringar leda till bättre vård och omsorg för de som drabbas av demens, enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer på Luciadagen.
Varje år insjuknar runt 20 000-25 000 personer i någon form av demenssjukdom, ungefär lika många dör. Sammanlagt är cirka 130 000-150 000 personer drabbade, vilket gör demens till en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen är obotlig men med olika insatser och åtgärder kan symtomen lindras, så att vardagen underlättas och ge de som drabbas och deras anhöriga en ökad livskvalitet.
De nya riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom ger rekommendationer om vilka insatser som bör sättas in vid olika tillstånd och grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

Riktlinjer också för boende i hemmet
– Under remissperioden har vi fått en del kritik mot att för stort fokus lagts på personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Faktum är att omkring 100 000 personer bor kvar hemma och vi har därför lagt till en ny rekommendation om så kallad anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende, säger Stefan Brené, projektledare för riktlinjearbetet.
Förändringen innebär att hemtjänstpersonalen kommer att behöva lägga ner mer tid vid besök i hemmet i samband med måltiden. De kommer att behöva sitt med vid måltiden och får då också en bättre uppfattning om hur de äldre äter. Riktlinjerna ska därmed kunna ge en så trygg och lugn måltidssituation som möjligt.
I riktlinjerna rekommenderas också att den som har lätt till medelsvår demenssjukdom och ännu bor kvar hemma bör erbjudas dagverksamhet.
– Besök i dagverksamhet ger aktivering och gemenskap som innebär en förbättrad livskvalitet och en mindre vårdinsats. Men det innebär också en tillfällig avlösning för vårdande anhöriga, säger Stefan Brené.

Viktigt med höjd kompetens
För att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård och omsorg till personer med demenssjukdom behöver personalens kompetens höjas genom olika former av utbildningar. Detta bör erbjudas kontinuerligt och långsiktigt i kombination med praktisk träning och handledning.
För att uppnå detta krävs utbildning och handledning i personcentrerad vård och omsorg. Tillsammans med en utbyggd dagverksamhet skulle ge ökade kostnader på i storleksordningen 900 miljoner till 1,1 miljarder kronor, för det första året.
Socialstyrelsen vill också förbättra de nationella riktlinjerna så att ny forskning och nya rön implementeras årligen.
– Det betyder att vi inte behöver vänta onödigt lång tid med att modernisera rekommendationerna, utan det kan göras med kortare avstämningar om behov finns, säger Stefan Brené.