Ana Laguna dansar genom livet

Att dansa var det enda hon ville och även om föräldrarna var motsträviga fick hon som 17-åring sin första anställning vid Real Ballet de Cámara i Madrid. Klassiskt skolad blev hon hänförd och förförd under ett gästspel som Cullbergbaletten gjorde i den spanska huvudstaden. Detta var något som hon absolut ville medverka i.
– Jag blev alldeles tagen över vad de gjorde på scenen. En helt ny värld öppnade sig. Det här var under Francotiden och jag hade aldrig sett modern dans och frågade Birgit Cullberg om jag fick träna med dem och sedan om jag fick provdansa – göra en audition, säger Ana Laguna.
– Javisst, svarade Birgit, kan du komma i morgon till Stockholm, skrattar Ana Laguna. Men så lätt gick det inte. Mina föräldrar motsatte sig och det var inte heller så lätt att få tillåtelse att lämna landet.

Året efteråt kom hon till Sverige och i närmare 20 år var hon en av de ledande dansarna i Cullbergbaletten. Hon har dansat med de kända ryska dansarna Rudolf Nurejev och Mikhail Baryshnikov och medverkat i dansuppsättningar av internationellt erkända koreografer.
– Jag har jobbat med både stora och mindre kända koreografer och dansare och det är det som är berikande, säger hon.

Par i dans
Ana Laguna har ett fantastiskt hår som går ända ner till ryggslutet. Som ung var det kolsvart, numera går det alltmer över i grått, men bär fortfarande den livlighet och utstrålning av styrka liksom hennes dans alltid har gjort.
I över 30 år har hon och Mats Ek varit ett par och hon har medverkat i de flesta av hans produktioner, i tv och på teater. I höst dansar de tillsammans i två av hans verk; Memory och Potatis vid dansfestivalen Forever Dance i Malmö. Under dansveckan kommer äldre dansare från bland annat England och Tyskland att uppträda. Här kommer olika perspektiv på frågor om dans och åldrande att diskuteras med föreställningar, seminarier och work shops.

Jag fick mitt första gage som 6-åring. Och jag dansar än, på gott och ont.

Ana Laguna är uppvuxen under enkla omständigheter i den nordspanska staden Zaragoza, som nummer tre i en syskonskara på fyra flickor.
– Jag är utbildad i Zaragoza och min lärarinna hade en privatskola. Men jag brukar säga att jag är halvanfalbet. Eftersom jag ville dansa fick jag välja mellan dans och vanlig skola. Jag valde dansen och då var det dans som gällde nästan hela skoldagen. Vanlig skola blev det ett par timmar på eftermiddagen då jag skulle hämta in all övrig kunskap.
Paret Ana Laguna och Mats Ek lämnade Cullbergbaletten 1993. Mats Ek har sedan den tiden ett världsnamn som koreograf, ofta med Ana Laguna i någon av rollerna.

Trots att Ana Laguna är en av den moderna dansens förgrundsfigurer i Sverige är det inget som syns i pensionskuvertet. Dansare tillhör en lågavlönad grupp. Och att fortsätta dansa har både varit ett frivilligt val och ett nödvändigt måste för att få en dräglig pension.
– Många dansare som vill gå i pension kan inte göra det, utan tvingas av ekonomiska skäl att fortsätta dansa tills de är 65 år, eller så måste de hitta ett annat jobb.
Visst har hon oroat sig för sin pension och om hon kommer att kunna klara sig själv. Den allmänna pensionen rör sig i spannet mellan 7 000 och 17 000 kronor, men exakt hur mycket prognosen visar i det orange kuvertet vill hon inte säga.
– Jag får högre pension än garantipension, men det är inte en summa som motsvarar det slit och det arbete som jag har lagt ner och de förslitningar som det inneburit för min kropp. Jag hamnar någonstans däremellan, som många i min generation.

Första gaget som 6-åring
Men den kommande hösten är inbokad och för våren 2017 pågår det planer, vad är än så länge inte offentligt.
Direkt efter dansfestivalen i Malmö fortsätter paret Laguna/Ek till Italien och Rumänien och uppträder med samma dansstycke och sedan blir det Moskva och Sankt Petersburg där hon ska dansa verket Yxa av Mats Ek med den franska dansaren Yvan Auzely. Innan sommaren var hon på turné i USA med Kungliga Operans uppsättning Romeo och Julia där Ana Laguna dansade amman.
– Jag har tränat och uppträtt sedan jag var 5 år. När mamma dog för tre år sedan upptäckte jag en liten låda med ett igenklistrat kuvert på vilket det stod Anas första lön, 24 pesetas, 1961. Jag fick mitt första gage som 6-åring. Och jag dansar än, på gott och ont.