Anpassa de digitala systemen efter användarna

Har man en app så kan man följa ett ärendes gång eller parkera sin bil. Har man bank-id så kan man logga in på både skatteverket och vårdguiden 1177.
Med bankkort kan man betala i så gott som alla butiker och restauranger. Sådana betal- eller kreditkort ersätter kontanter på fler och fler ställen. Budskapet ”kontantfritt” möter allt fler kunder, inte minst på mindre orter och på landsbygden där det på senare år blivit längre till insättningsservice för affärsidkare.

Den digitala utvecklingen går snabbt men lämnar tyvärr många, särskilt äldre i svårigheter. Det skulle behövas striktare riktlinjer från myndigheter så att inte alternativa betalningssystem eller kontaktvägar rasar ihop alldeles inför dem som ännu inte är med i utvecklingen.
Eller helt spolierar den säkerhetsventil som kan behövas om det digitala störs ut.

Pensionärsorganisationer, barn och barnbarn och andra försöker lotsa och utbilda äldre i användningen av tekniska hjälpmedel och inloggningar till den digitala världen.
Instruktioner och vägledningar är emellertid ofta svåra att följa för den enskilde och förutsätter tyvärr redan en viss vana vid datorer och smartphones och en viss orienteringsvana i ”app-skogen”.

Enklare och grundligare förklaringar skulle underlätta övergången till digital användning. Och att inte hela tiden byta appar och inloggningar. Ändringar tycks ske utan att något egentligen förbättras, åtminstone inte för användarna.
Inloggningar med användarnamn och lösenord bildar tillsammans med nedladdningsbara appar och id för många en tät djungel som kräver vassa redskap att ta sig genom. 

En annan besvärande omständighet är att bedrägerierna med kort, bank-id, lösenord och liknande verkar bli fler. Ofta drabbas äldre. Många känner sig direkt otrygga i sitt vardagsliv och oroar sig, vilket minskar livskvalitén.

Man får en känsla av att nya digitala system anpassas till en yngre användarskara. Är man över åttio så efterfrågas varken ens åsikter eller behov i någon nämnvärd utsträckning. Det kallas med ett annat ord för åldersdiskriminering. Den är tyvärr utbredd i vårt samhälle.

Många äldre vill vara delaktiga i samhället och i utvecklingen men måste få chansen till det. Att utgöra bromskloss för samhällsutveckling är inte så kul. Och att inte kunna ta del av samhällstjänster är definitivt inte roligt. Att medvetet eller omedvetet lämnas bakom och diskrimineras på grund av ålder är direkt förnedrande.  

Det är faktiskt så att användare inte nödvändigtvis ska anpassa sig till de digitala systemen. Dessa kan också anpassas till dem som tvingas använda dem. Inte minst gäller det att man tar hänsyn till ovana äldre och att man ser till att behålla gamla system längre tid för att underlätta en övergång, som kan ta lite tid.
Och dessutom kanske för att säkerställa alternativ om den digitala världen rasar samman så som skedde i en affärskedja och en kommun under 2021. 

Att säkra systemen, göra dem enklare att förstå, anpassa utvecklingstakten och handhavandet är en uppgift för både banker och andra bolag, myndigheter, kommuner och regioner. Vissa åtgärder från exempelvis Bankinspektionen och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan bli tydligare och skarpare i annat fall bör detta bli en fråga för politikerna att ta tag i.