Återvinn julen

Förra året presenterade FTI, Svenska Förpackningsinsamlingen, lite statistik över julens återvinning. De räknade med att omkring 46 000 ton förpackningar av plast, papper och metall skulle lämnas till återvinning via deras insamlingssystem under jul och nyår. Några exempel: om du källsorterar en sillburk motsvarar det en dryg mils resa med elbilen. Sorteras gröttuben rätt kan du brygga två kannor kaffe till julfikat. En chokladask motsvarar en timmes streaming av jul-tv. Varje liten förpackning som sorteras rätt, och alltså inte bara slängs i restavfallet, gör stor skillnad.

FTI har avvecklats under 2024 och insamlingen av hushållens förpackningar ska nu hanteras av Sveriges kommuner. Flera nya lagar ska få svenskarna att bli bättre på att källsortera.

Från och med 1 januari 2024 är det obligatoriskt att sortera ut matavfall och flytande fett från restavfallet. Olja och fetter får alltså inte hällas ut i avloppet hur som helst.

I januari 2025 blir det olagligt att slänga textilier i soporna och senast 2027 ska alla hushåll i Sverige ha tillgång till insamlingskärl i anslutning till hemmet för de vanligaste förpackningsslagen.

Pernilla Ringström är kommunikationschef på Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR, som ansvarar över avfallshanteringen i sex kommuner i nordvästra Skåne. I regionen bor drygt 270 000 invånare, så det blir en hel del avfall under året, och det händer att sopor hamnar i fel kärl.
Pernilla Ringström listar några vanliga fel när det gäller källsortering, bland annat att man missar att läsa på förpackningen. Där står med text eller symbol hur förpackningen ska sorteras.

– I takt med att producenterna utvecklar sina förpackningar händer det att de byter material.Det som tidigare var exempelvis en plastförpackning kanske nu är en pappersförpackning. Eller påsar som ser ut som metallfolie men i själva verket är av plast. Det kan vara svårt som konsument att känna skillnad, därför är det bra att kika efter symboler på förpackningarna, säger Pernilla.

Om fel material hamnar i fel kärl riskerar avfallet att klassas ner när det kommer till återvinningsanläggningen.

– Konkret kan det innebära att om en sopbil har hämtat exempelvis pappersförpackningar, men det är annat material i avfallet som inte ska vara där, så kan hela innehållet i bilen komma att eldas upp i stället för att material­återvinnas, vilket motverkar syftet med att källsortera material i olika behållare. Och förbränning, eller energiåtervinning som det också kallas, är alltid det dyrare alternativet.

Enligt Pernilla är ett annat vanligt misstag att man inte delar på material som går lätt att dela på.

– Exempelvis förpackningen för bordsmargarin som kan innehålla både metall, plast och papper. Däremot så måste man inte bryta av plastkorken från mjölkkartongen i papper, för det klarar behandlingsprocessen av, men det är bra om man gör det. Ju renare material desto bättre när materialet sedan ska behandlas vidare.

Rent material betyder däremot inte att man måste skölja ur matrester ur förpackningarna.

– Nej, matförpackningar behöver inte tvättas ur, det sköter behandlingsprocessen. De ska bara vara väl tömda på sitt innehåll. Bäst är förstås att man bara handlar hem så mycket som går åt, för att minska risken att behöva slänga mat som blivit dålig. Det är också bäst för hushållsekonomin. Däremot kanske man som konsument vill skölja ur vissa förpackningar lite lätt, för att minska risken för dålig lukt i kärlen hemma. Då kan man passa på att använda diskvatten. Men det är egentligen onödigt slöseri med resurser att använda vatten från kranen. Dricksvattnet behöver vi hushålla med.

Enligt Pernilla sorteras fortfarande alldeles för mycket som restavfall. Hon berättar att upprepade undersökningar visar att runt 60 procent av innehållet i restavfallskärlen i vissa områden, borde ha legat i en annan fraktion. Orsakerna kan vara många, till exempel okunskap, fel information, bekvämlighet eller lågt engagemang.

– Det som många inte vet är att rest­avfallet är dyrt att ta hand om. Och det slår förr eller senare tillbaka på den enskilda individen genom avfallstaxan. Så om man vänjer sig vid att sortera så noga som möjligt kan man motverka kostnadsökningar i framtiden, säger Pernilla Ringström.

Sortera julens sopor

Julgranar
Äkta granar kan klippas ner och slängas i restavfallet, på komposten eller lämnas som trädgårdsavfall på återvinningscentral. I många kommuner finns det speciella uppsamlingsplatser för julgranar. Kom ihåg att ta bort allt glitter och pynt. Plastgranar sorteras som metall.

Batterier
Lämnas i batteriholk eller på kommunens bemannade återvinningscentral. Ibland finns även batteriinsamling i grovsoprum och i mataffären.

Presentpapper, wellpapp, kartong
Sorteras som pappersförpackningar. Ta bort tejp och snören först.

Julkort
Kan sorteras som tidningar och papper. Kort som blinkar eller spelar låter sorteras som elavfall.

Presentsnören
Varianten som man kan krullas kan innehålla plast som förstör återvinningsprocessen. De slängs i restavfallet.

Värmeljusbehållare
Läggs i behållarna för metallåter­vinning.

Ljusstumpar
Kan smältas om till nya ljus eller läggas i restavfallet. På vissa återvinningscentraler finns också en särskild behållare för stearin.

Skinkspad
Ska inte hällas ut avloppet då fettet kan stelna och orsaka stopp. Häll i stället resterna i petflaska och lämna vid en miljöstation eller släng i soppåsen.

Avfyrade fyrverkerier
Sorteras som hushållssopor. Ej avfyrade räknas som explosivt avfall och tas inte emot på återvinnings­centraler. Återförsäljare av fyrverkerier är skyldiga att ta tillbaka dem för återvinning. Är inte det möjligt kontakta polisen för instruktioner om hur avfallet ska hanteras.

Aska från vedeldning
Slängs som restavfall. Tänk dock på att paketera askan i en försluten påse så att den inte kan fastna i kärlet eller blåsa iväg vid tömning.