En plattare kurva – Folkhälsomyndighetens strategi

I coronapandemins inledning fanns en stark oro att det skulle bli kaos i sjukvården när alltfler sjuka skulle behöva sjukhusvård och vid svår sjukdom, intensivvård. Den utvecklingen hade man sett i andra länder, exempelvis i Italien. Där kom smittan väldigt tidigt in i sjukvård, man hade inte tillräckligt med intensivvårdsplatser, många dog under kort tid, även många läkare som vårdade de sjuka.

Så stort fokus lades vid att rusta sjukvården, det behövdes fler respiratorer, tillräckligt med skyddsutrustning, fler intensivvårdsplatser, IVA. Och fältsjukhuset i Älvsjö, söder om Stockholm, färdigställdes på kort tid. Man ville han en plattare kurva, minskad smittspridning, skulle innebära att sjukvården hann rusta upp sin kapacitet, så att den som behövde vård också skulle få vård.

Intensivvården aldrig fullbelagd
Och här anser Folkhälsomyndigheten att man har lyckats. Det har hittills aldrig varit fullt på IVA-avdelningarna och i början av juni avvecklade man fältsjukhuset i Älvsjö, utan att man behövt ta emot en enda patient.

– Det som har blivit den svenska modellen var inte ett samlat beslut som togs vid ett tillfälle, det har inget land haft. Vi tittade på vad som hade haft effekt på andra ställen och kom efter hand fram till de åtgärder vi har i dag. Och vår modell skiljer sig inte så mycket från andra länders egentligen. Det finns inte en modell som Sverige har och en som andra länder har även om det ofta läggs fram så, säger Johan Carlsson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten i en lång intervju i Dagens Nyheter, DN, den 10 juni.

Undvika folksamlingar
Man tittade på vad man ansåg hade effekt. En åtgärd var att undvika folksamlingar, man menade att det är interaktioner mellan människor som drev smittspridningen.
De rekommendationer som varit återkommande är också; undvik onödigt resande, håll social distansering, tvätta händerna och stanna hemma vid symptom.

– Vi frågade oss vad man inte kan undvika. Jo, att umgås i hemmet som egentligen är den största risken. Sedan kan man inte undvika sjukvården och personal måste arbeta inom äldreomsorgen, hela välfärdssystemet måste ju löpa på. Det kan man inte stänga, säger Johan Carlson till DN.

Svårt att skydda de äldre
I intervjun lyfter han också problemen med att skydda de äldre i särskilt boende och hemtjänsten. Och pekar på de problem som man visserligen kände till, men som man inte hade möjlighet att åtgärda på kort tid. Man visste att många personal arbetar under otrygga anställningsvillkor – att äldreomsorgen har många timanställda – att man ofta arbetar med låg bemanning – att äldre med hemtjänsten, vårdas av upptill 16 personer under en tvåveckorsperiod – i genomsnitt – med mera.

– Även om vi anade att det kunde bli svårigheter inom äldreomsorgen så är det ju lite sent att hantera de stora strukturella problemen när pandemin väl kommer. Folkhälsomyndigheten hanterar normalt sett inte äldreomsorgen men har naturligtvis haft en tät dialog med Socialstyrelsen. Men att man inte hunnit lösa dessa strukturella problem som påpekats i nästa trettio år är problematiskt, påpekar Johan Carlson. 

Brister i basala hygienrutiner
Han säger i intervjun att både Inspektionen för vård och omsorg, IVO och Socialstyrelsen har pekat på brister när det gäller basala hygienrutiner, utbildning och kunskapsnivå hos personalen under flera år.

Han menar också att det är en ledningsfråga, att kommunerna saknar medicinsk ledningsresurs om hur man ska se på smittsamhetsfrågor eller hur man köper in utrustning. Det ligger i händerna på politikerna.
– Det finns personal och ledning inom äldreomsorgen som jobbar och sliter, men ovanpå det finns det ingen ledningsstruktur för en medicinsk vård av gamla i en kommun. Det är bland annat det som har fallerat, anser Johan Carlson.

Efterfrågar tydlig och samlad beredskapsplanering
Även han, som många äldreforskare, efterfrågar en tydlig och samlad beredskapsplanering i kommunerna och säger att om man hade haft det så hade man förmodligen kunnat hantera smittspridningen bättre.

– Ja, det är ingen ”rocket science”. Det handlar om basala hygienrutiner. Sedan kan man vinna något med att lägga på munskydd och visir, men det är den basala hygienen det handlar om och att inte för många besöker en äldre, hävdar han.

Inte förstått hur äldreomsorgen fungerar
Men i en tidigare intervju i Sveriges radios söndagsintervjun, den 24 maj, har statsepidemiolog Anders Tegnell medgett att man inte riktigt förstått hur äldreomsorgen fungerar och att man trodde att det skulle räcka att man ”trumpetade ut” att de äldre var en riskgrupp och att varje verksamhet sedan skulle ta den informationen med sig hem och vidta nödvändiga åtgärder.

–Äldrevården har diskuterats mycket, i många år, och man har pekat på svagheter i kvalitet med mera. Men ingen kunde nog riktigt förstå hur uppenbart det skulle bli i den situation som vi hamnade i. Och kanske borde vi förstått det, erkänner Anders Tegnell i den intervjun.
– Men, medger Anders Tegnell. Vi borde kunna skydda de äldre, äldre. Det kan jag nog tycka.

Risk för en andra våg
När Johan Carlson försöker förklara hur viruset beter sig säger han att det leder till en väldigt speciell infektion med långvarig sjukdom och att olika organ som drabbas med långa intensivvårdstider. Men också att allt tyder på att det är en infektion som människan inte har sett tidigare. Och han tror inte att viruset blir mindre aggressivt med tiden.

– Ännu så länge verkar det inte så. Och det kan gå åt båda håll. Det är en påfallande risk att vi får en andra våg till vintern. Då är förhoppningsvis äldreomsorgen lite bättre förberedd, säger han till DN.
– Vi ska inte sticka under stol med att vi har haft problem med äldreomsorgen, det är helt klart, men hur stora problem jämfört med ett normalt år, det återstår att se.