F-kassans tuffare linje ger regeringen bättre siffror
Allt fler nekas sjukpenning och sjukersättning. Mycket tyder på att det inte är svenskarna som har blivit friskare, utan att det är Försäkringskassan som med striktare bedömningar arbetar för att nå regeringens mål om minskade sjuktal.
Målsättningen för sjukpenningen ser i dagsläget ut att kunna uppnås tidigare än 2020. Antalet avslag till och med fördubblades under de första nio månaderna 2016, från 6 750 under samma period året innan till 14 000, enligt Sveriges Radio (7 december 2016). Som orsak till den dramatiska ökningen av avslag har Försäkringskassan angett såväl regeringens åtgärdsprogram för bättre jämställdhet och arbetsmiljö, som förändrade rutiner och extra resurser till handläggningen.
Långsiktiga åtgärder
Men samma tendens med ökade avslag återfinns även för sjukersättningen, trots att den inte har tilldelats några extra resurser till handläggningen. Enligt professor Ruth Mannelqvist, som forskar om hur arbetsförmåga utreds och bedöms, är det knappast heller några satsningar på jämställdhet eller arbetsmiljö som ligger bakom utvecklingen.
– Utifrån mitt perspektiv innehåller flera av åtgärderna i regeringens program långsiktiga förändringar, varför jag nog skulle tro att det i huvudsak är Försäkringskassans faktiska tillämpning som ligger bakom förändringarna, säger Ruth Mannelqvist.
Att få ner sjuktalen genom avslag eller indrag är återigen ett sätt att låta individen, den sjuka, stå för minskningen.
Politiska påtryckningar
Hårdare bedömningar, snarare än friskare medborgare. Ruth Mannelqvist är inte förvånad över att detta sker just nu när regeringen har satt upp mål om att minska sjuktalen.
– Politiska målsättningar, påtryckningar och förväntningar har även tidigare visat sig påverka hur bedömningen av rätt till ersättning görs, säger hon.
Försäkringskassans egna siffror, som Här&Nu fått ta del av, tycks stärka den tesen. Under de första nio månaderna 2015, innan regeringen gick ut med sin målsättning om sjuktalen, fick 56 procent av de som sökte sjukersättning avslag på sin ansökan. Sedan dess har 69 procent av alla sökande fått avslag. Under september 2016, fick hela 72 procent avslag.
Sjuka arbetsmiljöer
– Att få ner sjuktalen genom avslag eller indrag är återigen ett sätt att låta individen, den sjuka, stå för minskningen, säger Carina Wellton, ordförande i den ideella organisationen Solrosuppropet, som arbetar för bättre socialförsäkringar.
Carina Wellton, själv kroniskt sjuk i en neurologisk sjukdom sedan 1998, hade hellre sett att sjuktalen sjönk som ett resultat av satsningarna som utlovats på vård och rehabilitering. Framförallt efterlyser hon insatser från arbetsgivarsidan, för att komma till rätta med arbetsmiljöer som gör människor sjuka.
– I regeringens åtgärdspaket för sjuktalen fanns ett förslag att arbetsgivare skulle motiveras genom medfinansiering i sjukförsäkringen. Företrädare för arbetsgivare och näringslivet kritiserade det förslaget och slapp till sist undan sitt ansvar, anser Carina Wellton.