Gott liv som norsk pensionär

Vi träffas nedanför kungliga slottet, välkänt från 17 maj-firandet då kungafamiljen vinkar från balkongen.
– Själv är jag inte alls rojalist, berättar Randi Brenden och tar oss till en närbelägen staty av författaren Jacobine Camilla Collett (1813–1895).
– Hon var en framstående feminist och gick över de gränser som fanns för den tidens kvinnor, vilket jag gillar.

Randi Brenden växte upp under enkla förhållanden i Trysil, nära svenska gränsen. Redan som förstaklassare visste hon att hon ville bli lärare.
– Jag och klasskamraten Anne kunde läsa redan vid skolstarten och fick till uppgift att rätta varandras texter. Det var frykteligt moro (jätteskoj)!

Klasskamrat med Treholt
Som 16-åring flyttade hon till Oslo och kom att gå gymnasiet i samma klass som sedermera spiondömde Arne Treholt.
– I samband med affären publicerade en tidning vårt klassfoto och en klasskamrat som stod bredvid honom förklarade snabbt att detta var ett rent sammanträffande… (skratt).

Så följde lärarutbildning och tjänst på ett stort antal grundskolor. I Kristiansund, i nordvästra hörnet av landet, födde hon 1965 sonen Anders.
– Jag och min man, som också var lärare, flyttade sedan till Sotra utanför Bergen och där fick vi 1967 dottern Ragnfrid.

Pensionärsrabatter
Efter en skilsmässa och i samband med att hon träffat en ny man flyttade så Randi Brenden 1976 från Telemark, sydväst om Oslo, till Horten, rakt söder om huvudstaden. Här föddes dottern Bodil 1979 och här bor Randi Brenden än idag.
– Först tjänstgjorde jag på högstadiet i Horten och sedan på gymnasiet. Mina ämnen var norska och engelska.
– Lärarjobbet kunde vara tufft, men vad jag i dag minns bäst är alla stimulerande samtal om litteratur med eleverna.

Som 66-åring tog Randi Brenden sin Mats ur skolan.
– Min man var då sedan en tid sjukpensionär och jag kände att efter 45 års undervisande fick det vara nog. Redan som 62-åring hade jag förresten gått ner 40 procent i arbetstid och börjat ta ut deltidspension.
Randi Brenden svarar gott mot svenskarnas bild av hurtiga norrmän. Hon bär ryggsäck och oömma kläder och efter vår intervju ska denna alerta 75-åring ta tåget till Telemark för att umgås med barn och barnbarn.
– Norge är verkligen ett bra land för pensionärer. Jag får 50 procent på resan och som pensionär kostar det heller inget extra att köpa biljetten på tåget. Vi har även rabatter exempelvis på bio.

Tjänar bättre som pensionär
Rent ekonomiskt har Randi Brenden det otroligt väl förspänt, låt vara att prisnivån är hög i Norge. Hon får årligen 430 000 norska kronor brutto i pension (ung 460 000 svenska).
– Skatten är knappt 22 procent så jag tjänar faktiskt bättre nu än de sista åren då jag var yrkesverksam…!
Självfallet har inte alla det lika bra och Randi Brenden lär oss ordet ”minstepensjonister”. I förfjol påpekade Pensjonistforbundet att över 50 000 norrmän lever under EUs fattigdomsgräns (som 2014 var 10 800 svenska kronor).

Familjen och litteratur hör till Randi Brendens främsta intressen, Innan vi skiljs vid Oslo järnvägsstation talar hon också lyriskt om sin välskötta trädgård.
Om vi ses igen för ny intervju om ett par år, vad har du då hunnit göra?
– Da vil eg ha flytt noen planter i hagen (Då kommer jag att ha flyttat på några plantor i trädgården)!