Gustaf hittade tillbaka till livet
Det blev inte så lättsamt att gå i pension som Gustaf Eklöf hade tänkt sig. Sin oro, deppighet och ilska dämpade han med ökande mängder vin. Nu är han nästan vit sedan snart två år. Han är nöjd men försiktig.
Nu har han i stort sett inte druckit något sedan den 12 mars 2017. Oron och depressiviteten har blivit bättre tack vare medicinering, terapi och höjd självinsikt.
Men han vill vara försiktig.
‒ Man blir lätt övermodig och tror att man har kontroll.
Han vet hur det kan smyga sig på. Den tidiga pensioneringen från utvecklingsjobbet på Ericsson kändes självklar. Han var trött på nedskärningarna och omorganisationerna, kallar det ”nya lianer men samma apor”. De sista åren var han missnöjd med ledarskapet, det sänkte arbetsglädjen.
Båda gick samtidigt
Hans fru Britta fick samtidigt ett liknande erbjudande från sin arbetsplats, så de kunde gå i pension båda två, redan före 60. Han njöt av att slippa stressen och pressen, att slippa springa mellan möten och ha dagarna helt inrutade.
Det var vilsamt hemma i villan i Mälarhöjden i södra Stockholm. Trädgårdsarbetet, seglingen, bokläsningen, barn och barnbarn. Umgänget med vänner över ett glas vin.
Men det vilsamma övergick smygande i en lojhet och passivitet.
‒ Jag har så många hobbys, så mycket jag ville göra. Snickeri, bygga båtar, läsa, jobba i trädgården, rensa bland arvegodset. Men i hela livet har jag haft som en tröskel i mig, ett hinder för att ta itu med saker. På jobbet fanns det tydliga förväntningar, men hemma förfaller jag väldigt lätt.
15 år har gått, han är 72 år nu. Gustaf är lättsam och charmig men beskriver sig själv som en introvert person, en som älskar att ligga kvar i sängen, läsa två dagstidningar från början till slut, romaner och facklitteratur. Gillar att reflektera och fundera. Han dras till ”undergångslitteratur”, om hur illa det står till med jordklotet.
Dämpade oron med vin
Lojheten tilltog, och ett visst självförakt för att saker inte blev av. En oro i kroppen som gärna dämpades med ett glas vin eller två till maten. Han berättar om sin kloka husläkare som tyckte att han borde göra något åt det där, att han drack en halv flaska vin om dagen.
Jag är så jäkla nöjd med vad jag har åstadkommit.
Det var inte heller så lätt med den äktenskapliga samvaron, nu på heltid. Gustaf kan bli ilsken, alldeles för ilsken. Även vreden dämpades med alkohol.
Han visar hörnet i köket som man passerar på väg in. Det var där vindunken stod. Lätt att ta sig en skvätt när han passerade.
Passiviteten ökade med intaget, det låter som om en ond cirkel uppstod. Magen hade tagit stryk också, av stress och alkohol.
Två flaskor om dagen
När han var uppe i två flaskor om dagen, från lunch och framåt, så insåg han att något måste göras. Läkaren lotsade honom till Capio Maria, en vårdmottagning för missbruk. Gustaf fick lära sig om hur drickandet fungerar, om åldrandet, om belöningssystem och hjärnans funktioner. Han kom med i gruppsamtal med andra som hade liknande problem. Med kunskapen ökade självinsikten. Han är tacksam för den goda hjälp han fick.
Han fick också lära sig att meditera med mindfulness.
‒ Jag blir lugn och fin av det. Jag har anlag för att sitta och titta ut över havet, ler Gustaf Eklöf.
Terapi och medicin
Parallellt med det här ledde konflikterna med hustrun Britta till att de gick i parterapi, och att Gustaf sedan började gå egen terapi för att må bättre och öka sin impulskontroll. Han beskriver det mindre som psykoterapi, mer som en samtalspartner. Han gillar terapeuten, det är viktigt för honom att det är rätt person.
‒ På sitt försiktiga sätt leder han in mig på saker som jag går och funderar på efteråt.
Gustaf pratar om att det fortfarande tycks vara tabu att söka hjälp för psykiska problem, men att han själv inte var främmande för det. Tidigare i livet gick han igenom en skilsmässokris som ledde både till terapi och till medicinering mot depression. Tabletterna tar han fortfarande.
‒ Annars blir jag arg eller orolig. Kort i humöret, säger Gustaf som tycker att alla pensionärer kanske skulle behöva pillren.
Han tycker att det går bättre i dag, med avhållsamheten och humöret. Samlivet hemma har blivit bättre.
‒ Vi vill varandra väl.