Kritikstormen mot Reepalus förslag ser hotfullare ut på avstånd
Det säger ekonomihistorikern John Lapidus vid Göteborgs universitet, till Här&Nu. Han forskar om finansieringsalternativ för välfärden och menar att trycket från den privata välfärdsindustrin blivit så starkt att många politiker inte vågar, eller orkar, driva den politik som väljarna vill ha i frågan om välfärdsvinsterna. Det kostar för mycket.
Det är i dagarna två veckor sedan tiden gick ut för att lämna remissvar på Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden. Normalt sett är det ovanligt att mer än någon enstaka spontanremiss kommer in på regeringens utredningar, men denna gång vällde svaren in.
”Kritikstorm mot Reepalus förslag”, skrev Svenska Dagbladet. ”Regeringskansliet överöses av remissvar från uppretade välfärdsföretagare”, fortsatte tidningen och citerade Bruka Äldrevård i Djursholm AB, som utrryckte oro över att ”förslaget innebär en inskränkning av företagandet och skulle få långsiktigt negativa effekter för de sektorer vi verkar i”.
Svenskt Näringsliv höll i pennan
Om nu Svenska Dagbladet bara hade lagt några minuter extra på att skumma igenom svaren hade tidningen kanske slagits av att just denna exakta formulering återkommer i remissvar efter remissvar efter remissvar. Helt enkelt för att den inte alls är författad av ett litet kämpande vårdföretag i Djursholm, utan är en formulering som Svenskt Näringsliv använder i den remissmall som de fortfarande, efter att remisstiden löpt ut, uppmanar allmänheten att använda sig av mot Reepalus förslag.
Mallen finns tillgänglig på näringslivsorganisationernas kampanjsajt svarareepalu.nu, och att döma av de inkomna svaren är det många som har använt den. Så kan det lobbyarbete som John Lapidus pratar om se ut i praktiken.
Pengarna tillbaka
Men ”kritikstormen” mot Reepalus förslag bestod inte bara av väl valda formuleringar från industrins elitlobbyister. Det framgår när Här&Nu botaniserar bland svaren, som är offentliga handlingar och finns samlade på bland annat svarareepalu.nu. Jag hittar till exempel några svar vars enda innehåll är ”Skickat från min iPhone”, ”Skickat från min iPad”, respektive ”Skickat från min Samsung-enhet”. För eller emot Reepalus förslag? Svårt att säga. Men om de formulerats av en lobbyist är det någon som borde få pengarna tillbaka.
Fylligare läsning erbjuds av Praktikertjänst, som tillhör de mer ordrika remissyttrarna. Inte för att deras svar är särskilt långt, utan för att de valt att skicka in det hela 36 gånger. Givetvis under förespeglingen att det är 36 olika enheter inom koncernen som har svarat, om än med exakt samma ord.
Hotfullare på avstånd
Andra spontana remissvar har mer karaktären av hastigt skrivna SMS, oavsett om de är för eller emot förslaget. ”Ducka för dumheter från vänstern”, skriver någon. En annan kräver ”totalt stopp förförelse i välfärden”. Vad nu det ska betyda.
Hur som helst. Svenska Dagbladet rätt i att de flesta remissvaren var kritiska mot Reepalus förslag. Men den omtalade stormen ser betydligt större och hotfullare ut på avstånd. Vilket väcker en fundering: om ett regn av massproducerade remissvar får media att ropa stormvarning, vilka vädermetaforer ska då räcka till för att beskriva den enorma åsiktsklyftan mellan folkmajoriteten och politikerna i frågan om vinster i välfärden?