Många äldre är aldrig på nätet

När allt fler samhällstjänster blir internetbaserade hamnar en stor grupp medborgare på efterkälken. Många myndigheter och företag kräver exempelvis att användarna identifierar sig med bank-ID. Bank-ID är ett sätt för användaren att via en app i telefonen eller på datorn bevisa sin identitet, vilket gör att allt från internetbetalningar till deklarationen kan klaras av med några knapptryck. Förutsatt att man har ett bank-ID, förstås. Vilket tre fjärdedelar av de som är över 75 år inte har.

Svårt stå utanför
– Utvecklingen har gått så fruktansvärt fort, det har gått att stå utanför internet fram till för 2–3 år sedan. Men nu går det inte längre, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

I Sverige har utvecklingen gått snabbare än i andra länder, mycket på grund av vårt standardiserade system med personnummer och identitetshandlingar som fungerar över hela landet. Samtidigt har det funnits en fartblindhet i utvecklingen där mycket liten hänsyn har visats alla de, företrädesvis äldre, som saknar tillgång till de nya nätlösningarna. Måns Jonasson nämner som exempel flera kommuner som i dag enbart kommunicerar med medborgarna via Facebook och Twitter.

Piska istället för morot
– Många äldre känner sig mobbade av samhällsutvecklingen, där såväl myndigheter som företag nu plötsligt kräver att alla ska behärska nya internetlösningar.
– Det är inte någon bra drivkraft för att få någon att testa något nytt. Det blir piska istället för morot.

Han menar att det är betydligt enklare att lära sig använda internet om man får börja intressera sig för det som är roligt med nätet:
– När vi yngre anammade internet var det inte samhällstjänster som lockade. Det var det lustbetonade, att allt man var intresserad av finns där. Du kunde hitta matlagningskanaler på Youtube, lyssna på musik eller fördjupa dig i ett trädgårdsintresse. Många äldre har ännu inte upptäckt detta.

Hjälp finns emellertid att få. Digidelcenter är lätt tillgängliga och bemannade platser med goda öppettider, som drivs i samarbete mellan Internetstiftelsen, näringsdepartementet och biblioteken. På dessa center kan man få hjälp av personal med att lära sig använda nätet.

– Vi måste se på de äldre utan internetvana som nybörjare, de är precis i samma situation som vi yngre var när vi första gången kom i kontakt med nätet, säger Måns Jonasson och berättar om äldre som har blivit dagliga internetanvändare via Digidelcenter genom att upptäcka att man exempelvis kan kolla på sina favoritteveprogram när man vill på nätet.

IT-ombudsman
På Digidelcenter kan man också få hjälp med att betala sina räkningar och hantera andra viktiga digitala ärenden. Men projektet finns i dagsläget bara på femton platser i landet och det är osäkert om finansieringen kommer att förnyas efter nästa år.

– Det bästa vore förstås om alla kommuner tog ansvar för att de äldre ska kunna använda de tjänster som samhället kräver. Jag skulle gärna se ett statligt eller kommunalt stöd för en slags IT-ombudsman, säger Måns Jonasson.

Läs Internetstiftelsens rapport om hur svenskarna använder internet HÄR