Att arbeta till 66 år i stället för till 65 år ger mer i pension, visar en undersökning från Pensionsmyndigheten.

Mer i plånboken för den som jobbar efter 65

De flesta vet att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, visar en undersökning från Pensionsmyndigheten, 78 procent. Men de som svarat tror att förtjänsten blir mindre än Pensionsmyndighetens prognos. Ett års extra arbete kan ge 1 400 till 2 200 kronor mer i månaden.

Att arbeta till 66 år i stället för till 65 år ger mer i pension. Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder med en genomsnittlig lön,  mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

Ett extra år ger mer än vad många tror
– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett extra år ger högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

65 år är inte längre den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

65 år inte längre pensionsnorm
Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär överenskommelsen i riksdagens pensionsgrupp från 2017 att man inför en så kallad riktålder, att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

Enligt en överenskommelsen ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder och införas 2026.
Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.

  • Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
    2020 – beslutat och genomfört: tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.
    2023 – förslag: tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.
    2026 – förslag: åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

 

  • Fakta riktålder
    Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.

 

  • Prognos för riktålder
    2035 – 68 år
    2051 – 69 år
    2069 – 70 år
    2089 – 71 år
    2113 – 72 år

Text Ullacarin Tiderman Foto iStockphoto

Senaste artiklarna