Professor: Morfinplåster skördar liv på äldreboenden
– Det är livsfarligt att flytta in på ett äldreboende om det inte finns rätt kompetens där.
Det säger professorn och geriatrikern Yngve Gustafson. Han varnar för att okunniga vårdgivare och morfinplåster är en dödlig kombination som tar livet av åtskilliga gamla i Sverige varje år, helt i onödan.
Yngve Gustafson
Yngve Gustafson har blivit något av en förkämpe för äldres rätt till god vård. Rikskänd sedan sin medverkan i teveserien Sveriges bästa äldreboende, och mottagare av flera prestigefulla priser för sin forskning om äldres hälsa. Han menar att morfinplåster överanvänds på landets äldreboenden, med dödlig följd för de gamla.
– Morfinplåster är suveränt bra när en människa är döende. När man inte längre kan äta och dricka, när man inte får i sig någonting. Då kan man lindra törst och hunger och smärta och ångest med de här preparaten. Men om man inte är döende så blir man döende av morfinplåstren, hävdar Yngve Gustafson.
Morfinplåster gör att patienterna förlorar hunger och törst och sjunker djupare in i demenstillstånd. De blir trötta och förstoppade och får svårt att kissa. En del morfinplåster kan vara 30-40 gånger starkare än vanlig morfin, och de har lett till stor ökad dödlighet bland narkomaner som röker dem.
Man kan säga att man i praktiken avlivar gamla människor under förespeglingen att detta är förbättrad palliativ vård.
– Jag har sedan jag var med i teveserien Sveriges bästa äldreboende kommit i kontakt med åtminstone 30 fall som borde polisanmälas, där man har satt morfinplåster på gamla demenssjuka människor, vilket innebär att de dör inom en, högst två, veckor. Man kan säga att man i praktiken avlivar gamla människor under förespeglingen att detta är förbättrad palliativ vård av döende människor, säger Yngve Gustafsson.
Inte en chans att överleva
Det var den förra regeringen som lanserade den satsning på förbättrad palliativ vård som Yngve Gustafson syftar på. Man införde ett prestationsbaserat statsbidrag som utgår som belöning till de kommuner och landsting som lyckas uppfylla en rad kvalitetsindikatorer. Bland dessa indikatorer återfinns ökad användning av morfin i livets slutskede och andel genomförda brytpunktssamtal.
Brytpunktssamtal innebär att läkaren kommunicerar med patienten att denne är i så pass dåligt skick att ytterligare behandlingar är verkningslösa och att fortsatt vård enbart kommer att handla om att lindra inför döden. Tillsammans med uppgifter om övriga kvalitetsindikatorer registreras samtalet i det nationella palliativregistret, som utgjorde bedömningsgrund för statsbidragen.
– I många kommuner höll man de här samtalen precis när personen flyttade in på ett äldreboende. Och så kom man fram till att nu är du så gammal och sjuk så om det inträffar något så behandlar vi inte det utan då får du något lindrande, vilket i väldigt stor utsträckning handlat om att man får morfinplåster. Och är man då gammal och demenssjuk har man inte en chans att överleva mer än mycket kort tid, säger Yngve Gustafson och fortsätter:
– Det som var otäckt med det här, även om jag kanske är lite paranoid, är att man hade brytpunktssamtal, och så fyllde man i palliativregistret, men det krävdes också att patienten dog innan man fick pengar från regeringen. Det var lönsamt att ta livet av folk för kommunerna.
Ökning med 744 procent
Många läkare tycker att Yngve Gustafson är kontroversiell med sina ibland tillspetsade anklagelser mot läkarkårens återkommande problem med övermedicinering av äldre. Och han har vant sig vid att få skit när han sticker ut hakan. Men faktum kvarstår: användningen av morfinplåster i Sverige har ökat med 744 procent på tio år. På äldreboendena i Västerbotten har de ökat med över 600 procent på sex år.
En del av ökningen, påpekar Yngve Gustafson, är förstås resultat av en önskvärd utveckling, där allt fler svårt sjuka personer i livets slutskede får morfin. Så som det ska vara. Men det är den andra delen som oroar honom. När patienter som inte är döende görs döende med preparatens hjälp.
En del läkare och sköterskor i vården kanske har blivit lite fartblinda.
– En del läkare och sköterskor i vården kanske har blivit lite fartblinda och tycker att det bästa man gör med en demenssjuk människa är att befria dem från livet, ”för det är ju ett helvete att vara dement”, säger Yngve Gustafson.
Dör inom en till två veckor
Han exemplifierar med de återkommande utbrotten av magsjuka på äldreboenden runt om i landet, där man ibland avstår från att behandla patienterna med hänvisning till att det är meningslöst då de ändå är så gamla och sjuka eller dementa.
– Magsjuka handlar om att man behöver dropp ett eller två dygn, sedan är man i stort sett återställd. Men på de flesta håll i landet, om man bor på ett äldreboende, så säger kommunens sjuksköterskor ”vi bedriver inte sjukvård här, vi sätter inte dropp”. Däremot är man ju väldigt omtänksam. Man sätter på dem ett morfinplåster. De förlorar törst, hunger, blir förstoppade och slutar äta. Är man redan dement blir man väldigt mycket mer dement och dör i regel inom en till två veckor, kanske till och med ännu snabbare.
– Jag har jobbat 35 år på demensboende och de tio lyckligaste människor jag har mött är definitivt människor med demens. De lever i nuet. Har de inte ångest och depression har de aldrig varit lyckligare. Om de har en bra äldreomsorg, säger Yngve Gustafson.