Pensionsinkomsten upp och sedan ner
I en rapport som Pensionsmyndigheten tagit fram visar att pensionerna för de sämst ställda pensionärerna har ökat under 2010 till 2019. Däremot visar prognosen att inkomsten kommer att sjunka med 300 kronor mellan 2019 till 2023.
Pensionerna sjunker
Garantipensionären och den genomsnittliga kvinnliga pensionären har under åren 2010 till 2019 haft en högre ökning av sin inkomst än den genomsnittliga manliga pensionären, bland annat till följd av ökade bostadstillägg.
Med nuvarande regler för garantipension, bostadstillägg och skatter beräknas garantipensionären och den kvinnliga pensionären få en minskad disponibel inkomst 2019-2023 med cirka 300 kronor per månad.
Den manliga pensionären beräknas få en ökad inkomst med cirka 100 kr per månad under samma period, vilket också är samma som höginkomsttagarpensionären beräknas få.
De flesta tar pension vid 65
I ytterligare en rapport visar Pensionsmyndigheten att den ålder där de flesta tar ut sin pension varit i stort oförändrad sedan 2011, knappt 65 år, men det är många fler som tar ut pension före liksom efter 65-årsdagen.
Spridningen av pensionsåldern ökar medan medelvärdet i stort är oförändrat. Den ålder som personer slutar arbeta och det man tjänat in i pension ökar något.
Samtidigt ökar antalet år under vilka man tjänar in till pensionsrätter för både inrikes och utrikes födda. Att antal år ökar beror av kvinnor har fler år med intjänande till pensionssystemet. Det visar en rapport om medelpensioneringsålder och utträdesålder.
– Pensionering vid 65 blir allt mer ovanligt. I årskullen födda 1938 var det nästan åtta av tio som tog ut sin pension vid 65. Men bland de som är födda 1953 tar drygt fyra av tio ut pension vid 65, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.
Unga inte sena ut i arbetslivet
Rapporten visar också att Sverige har en lägre inträdesålder och högre antal år i yrkeslivet jämfört med EU-genomsnittet.
– Det finns flera olika sätt att mäta inträdesålder och som också ger klart olika resultat. De olika mått vi studerat är entydiga vad gäller utvecklingen, även om nivån för inträdesåldern skiljer sig år. Efter krisen under 90-talet så har inträdesåldern varit tämligen konstant. Det talar emot den allmänna debattens beskrivning av att ungdomar i Sverige börjar arbeta allt senare, säger Ole Settergren.