Påsken dag för dag

I vardagligt tal kallas ofta veckan före påskafton för påskveckan, men tittar vi i kyrkokalendern ser vi att den veckan egentligen infaller först efter vårt traditionella firande.
Dagarna före påskafton tillhör i själva verket Stilla veckan, och under den minns vi Jesu sista dagar i livet och död på korset. I år inleds veckan med palmsöndagen den 13 april, en glädjefylld dag som inom kristendomen markerat starten på den sista fasteveckan innan det stora påskfirandet. Det här var den dagen då Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken. Han möttes av jubel och sång och folket längs gatorna viftade med stora palmblad. Det är så dagen fått sitt namn. I många länder används fortfarande just palmblad under söndagens kyrkoceremonier. Här i Sverige, där vi inte har tillgång till sådana, har vi i stället använt oss av sälg- eller videkvistar.

Från Palmsöndagen rör vi oss vidare mot måndag och tisdag i Stilla veckan. De brukar ibland felaktigt kallas Blåmåndagen och Vita tisdagen, men de är ursprungligen bara dagarna efter fastlagssöndagen och vita tisdagen är ett annat namn på fettisdagen. I den kyrkliga kalendern har varken måndagen eller tisdagen i Stilla veckan något eget namn. Det finns inte heller några traditioner kring dessa dagar utan vi får hoppa vidare till Dymmelonsdagen för att gå in i nästa fas av Stilla veckan.

Dymmelonsdagen
På onsdagen inleds påskfriden och ­slutet av den 40 dagar långa fastan. Nu för tiden är detta en helt vanlig vardag, men förr markerade dagen att det var dags att sakta ner, lägga arbetet åt sidan och vila.

Denna dag kläddes kyrkklockans metallkläpp in i tyg eller byttes ut mot en av trä för att klangen från klockorna skulle bli mer dämpad. Träkläppen kallades dymmel, därav namnet på dagen. Även tiden fram till påskafton kallas dymmeln. Traditionen lever kvar och än i dag dymlas klockorna på flera kyrkor runtom i Sverige. Är du nyfiken på hur det låter kan du bland annat bege dig till Skäggetorps kyrka i Linköping.

Dymmelonsdagen inledde påskens stillhet och vila, om möjligt skulle arbete undvikas den här dagen. Men det innebar inte att man fick lata sig och ligga kvar i sängen på morgonen. Den som klev upp sist denna morgon riskerade att bli kallad Dymmeloxen resten av året. På flera platser finns det öknamn till Stilla veckans alla sjusovare och namnen varierar lite över landet. Några vanliga öknamn var Skärtosen, Stumpen och Långlaten. I ett område från södra Dalarna till Närke kallades den som sov längst på påskdagen för Påsklåskan, ett namn som nog fick många att skynda upp ur sängen. Ordet kommer troligen från adjektivet låsk som i vissa dialekter betyder lat eller slö.

Skärtorsdagen
Inte heller skärtorsdagen bjuder på någon sovmorgon. Dagen firas till minne av den första nattvarden då Jesus intog en sista måltid tillsammans med sina lärjungar. Under måltiden reste han sig upp, hällde vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter. Det är så dagen fått sitt namn, skär syftar nämligen på att rena.

Sedan 1772, då dagen upphörde att vara helgdag, har skärtorsdagen tappat i betydelse. De senaste hundra åren har den mest handlat om häxor. Förr sades det att häxorna for till Blåkulla den här dagen för att fira påsk med djävulen och sedan 1800-talet har barn klätt ut sig till påskkärringar- och gubbar för att hitta på allehanda upptåg eller tigga godis.

För de vuxna följs ofta en halvdag på jobbet av en eftermiddag i mat­affären. Enligt siffror från Svensk Handel förväntas vi i snitt spenderar cirka 1 500 kronor på påskrelaterade varor, varav 200 kronor på godis. Hur mycket av det som ges bort till påskkärringar finns däremot inga siffror på.

Långfredagen
Efter en stressig påskhandling är det nog många som längtar efter en lugn långfredag. Det är en röd dag, vilket innebär att de flesta är lediga från skola och arbete.

Förr var långfredagen en sorgens dag då bara de allra nödvändigaste sysslorna fick utföras. Alla affärer och biografer hölls stängda, på radion spelades långsam musik och många klädde sig i svart. Det här var dagen då Jesus dog på korset efter ett långt lidande och absolut stillhet skulle råda. Ett exempel på hur dagen kunde te sig kommer från en kvinna från Västergötland, född 1927. Hon berättar att fredagen var fruktansvärt lång och att hon måste vara finklädd hela dagen. Att leka var otänkbart, men hon fick i alla fall läsa böcker.

Ända fram till 1969 var det förbjudet att ordna danser eller andra nöjestillställningar på långfredagen. Sedan förbudet upphävdes har dagen ändrat karaktär och för många är den nu bara en extra ledig dag och fridfull dag. I kyrkan präglas långfredagen fortfarande av allvar och stillsamhet. Altaret kläs av och orgeln används mycket återhållsamt eller inte alls.

Påskafton
Påskafton är ingen helgdag men har blivit den dag då de flesta av oss kalasar på mat och dryck för att fira att Jesus uppstod från de döda – en dag för tidigt. Han återuppstod ju först på påskdagen, men vi vill ju gärna fira på aftnar. Tänk julafton och midsommarafton.

På påskafton hålls inga gudstjänster i kyrkan, men i allt fler kyrkor inleds firandet genom påsknattsmässor strax före midnatt. När klockan slår tolv övergår sorgen till glädje och det är dags att önska varandra glad påsk.

Påskdagen
Påskdagen är kyrkoårets största dag och i kyrkorna tänds ljus för att visa att ljuset segrat över mörkret. Nu tar påskveckan sin början men i många svenska hem är firandet redan över. Maten är uppäten, påskkärringarna har gått sina godisrundor och släktingarna åkt hem. Nu har vi två lediga dagar att njuta av eftersom annandag påsk på måndag är en officiell helgdag.

Annandag påsk
På 1700-talet firades både tredje- och fjärdedagspåsk men i dag är bara annandagen kvar. I kyrkan berättas det om hur Jesus visade sig för sina lärjungar den här dagen, men för övrigt har det inte vuxit fram några riktiga traditioner.

Och nog är det skönt att bara få vara lite ledig en dag, för på tisdag drar vardagen i gång igen. Glad påsk!

Läs hela artikeln i det aktuella numret av Här&Nu på sidan 24.