”Pensionärer ingen tärande grupp”
Trodde du att pensionärerna är en ekonomisk belastning för samhället? Då är det hög tid att tänka om.
Det framgår av rapporten ”Pensionärer – närande eller tärande på samhällsekonomin?”, som SKPF Pensionärerna presenterade i dag i Almedalen.
Rapporten, som främst bygger på offentlig statistik, visar bland annat att de åldersberoende transfereringarna per person är störst för unga upp till 25 år, och som allra störst för de under fyra år, medan de är som minst för personer 75 år eller äldre.
– De skatter som tas in av de över 65 år är större än den samlade kostnaden för den kommunala hemtjänsten, för att ta ett exempel. En pensionär lever i snitt 20 år efter pensioneringen och fortsätter förstås att betala skatt, köpa telefoner, bilar, mat, och levererar därigenom moms till staten. Pensionärerna skapar också arbetstillfällen genom att utnyttja vård och omsorg, säger Peter Sandberg.
25 procent av all skatt kommer från pensionärerna och det är egentligen bara i slutet av livet, en relativt kort period, när gruppen tar större samhällsresurser i anspråk.
Pensionärerna skapar också arbetstillfällen genom att utnyttja vård och omsorg.
I anslutning till att rapporten presenterades anordnade Äldreforum ett panelsamtal om frågan. Panelen, bestående av Peter Sandberg, SKPF Pensionärernas förbundsordförande Berit Bölander, moderate riksdagsledamoten Katarina Brännström och Malin Quick Oljelund från SKL, var överens om att pensionärerna är en tillgång och att samhället behöver jobba på sina attityder i frågan.
– Man pratar om kostnader utifrån föreställningen att vi pensionärer inte har rätt att kosta. Men självklart ska de sista åren i en människas liv få kosta. Man har ju varit närande under en hel livstid och har rätt till vård på slutet utan att känna att man är till last, sa Katarina Brännström.
Malin Quick Oljelund menade att Sveriges kommuner och landsting måste bli bättre på att ta vara på äldres resurser:
– Inom kontaktyrkena är livserfarenhet ovärderlig. Den typen av tyst kunskap har man inte som nyutbildad. Men för att fler äldre ska kunna stanna i arbetslivet behöver pensionssystemet förändras, menade hon.
Man pratar om kostnader utifrån föreställningen att vi pensionärer inte har rätt att kosta. Men självklart ska de sista åren i en människas liv få kosta.
Malin Quick Oljelund trodde att synen på pensionärer som enbart en kostnadspost i samhällsekonomin har att göra med att äldre fasas ut ur yrkeslivet. Här är boven såväl pensionssystemets utformning som negativa attityder hos arbetsgivarna, menade hon. Som exempel på det sistnämnda tog hon upp Socialdemokraternas beslut inför förra valet att 25 procent av alla kandidater på vallistorna skulle vara under 35 år.
Panelen diskuterade också de enorma bidrag till föreningslivet som pensionärerna står för.
– Om alla pensionärer skulle få för sig att säga att ”i dag så gör vi ingenting” så skulle luften gå ur Sverige. Överallt finns det pensionärer som gör en massa jobb i föreningslivet och med att ta hand om barnbarn, vårda anhöriga och så vidare. De gör det för att de blir behövda och det är jätteviktigt för det tjänar samhället på. Det är så vi håller oss friska och pigga, sa Berit Bölander.
Avslutningsvis önskade Peter Sandberg att synen på pensionärerna och ekonomin ska skifta fokus:
– Under många år har det funnits en oro att landets äldre är för många och att antalet i arbete är för få. Men fokus borde vara på att fler ska arbeta mer än att pensionärerna är en tärande grupp.
Läs rapporten ”Pensionärerna – närande eller tärande på samhällsekonomin?”