Pensionssystemet får med tvekan godkänt
Det svenska pensionssystemet är inte någon succé, men tjänar väl sitt syfte. Det är ekonomiskt stabilt och detta var den främsta orsaken till att pensionssystemet förändrades för över 20 år sedan. När Jens Magnusson, privatekonom vid SEB, gör en analys av det svenska pensionssystemet får det dock med tvekan godkänt.
Många länder med en åldrande befolkning sneglar på det svenska pensionssystemet. Det är ekonomiskt stabilt, vilket också var det främsta skälet till att det gjordes om 1994.
– Det är inte den växande befolkningen som är ett problem, utan den åldrande befolkningen. Befolkningspyramiden har blivit ett muffins, bred på den övre delen med lite uthäng, sa Jens Magnusson.
Eftersom allt färre ska försörja allt fler, såg man ingen annan lösning än att gå från det gamla förmånsbestämda systemet med ATP till ett avgiftsbestämt system. Och menar han. Det har fungerat!
I sin framställan lyfta han fram sex kriterier för att beskriva pensionssystemet och om det blev som det var tänkt. För att tydliggöra sin analys fick varje punkt en glad eller ledsen gubbe, ungefär på samma sätt som många kommunicerar via sms och sociala medier med en glad 🙂 , en likgiltig :-/ eller en ledsen gubbe (emoji) 🙁 .
Det svenska pensionssystemet
Finansiell stabilitet 🙂
Politisk stabilitet :-/
Pensionsnivåer 🙁
Jämställdhet 🙁
Beteendeförändringar 🙁
Kommunikation/Politisk tydlighet 🙁
Det enda kriteriet som fick en riktigt glad emoji var den ekonomiska stabiliteten. Här har systemet uppnått sitt syfte. Även den politiska stabiliteten, menade Jans Magnusson var positiv, men med frågetecken, och beskrevs med en halvglad emoji.
När systemet genomfördes byggde det på en överenskommelse mellan de då fem partier som satt i den parlamentariska arbetsgruppen: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet.
Nu börjar systemet ifrågasättas, men samarbetet fungerar ännu tillfredsställande. I dag ingår även Miljöpartiet i gruppen.
Däremot var det inga glada miner för de övriga kriterierna:
Pensionsnivåerna är inte som förväntat och de kommer att sjunka i framtiden, visar prognoser. Och Sverige har en större andel pensionärer med låg inkomst än genomsnittet i EU.
Även jämställdheten i pensionssystemet är otillfredsställande. Män har i genomsnitt högre pension än kvinnor. SCBs siffror från 2016 visar att kvinnor har 67 procent av männens pension.
Men, frågade sig Jens Magnusson, ska detta rättas till inom pensionssystemet. Ett mer jämställt arbetsliv pekar i stället många på som den väg man måste gå. Men i dag är prognosen att vi kommer att uppnå detta först om 30 till 40 år.
Inte heller har de förväntade beteendeförändringarna inträffat. Kunskapen om att ett längre arbetsliv också ger högre pension ökar, men beteendet släpar efter.
– Det har in stort sett inte skett någon förändring alls när vi tar ut pension. De flesta går fortfaran vid 65 års ålder, visar Jens Magnusson med SEBs välfärdsbarometer.
Många säger att det vill gå i pension tre år senare i dag i jämförelse med för tio år sedan 63,7 mot 60,7. Och tror också att de kommer att gå senare i pension i dag 66,5 mot för tio år tidigare då siffran var 63,9. Men i själva verket är siffran stabil och pendlar kring 64,5 och 64,7.
Även emojen för kommunikation och politisk stabilitet, visar en ledsen min. Och där måste man helt enkelt bli bättre, anser Jens Magnusson.
– De tre första kriterierna är viktigast, men slutbetyget blir ändå bra, menar han.
Hans medicin heter: Sluta svart- eller skönmåla. Fortsätt att utveckla systemet, men grunden för den enskilde är jobba mer och spara mer