”Rör inte våra kontanter”
I drygt ett år har före detta rikspolischefen Björn Eriksson tillsammans med småföretagare, glesbygdsbor och pensionärer slagits för att kontanter ska fortsätta att vara ett giltigt betalningsmedel. När bankerna slutar ta emot kontanter, bankomater försvinner i allt snabbare takt och bankkontor läggs ner på små orter, är det Kontantupproret som drar lans för cirka en miljon människor som är hänvisade sedlar och mynt för inköp och betalning.
– Detta att allt fler betalningar ska göras med kort och via internetbank, är inte bara ett problem för pensionärer. Utan jag ser det som ett systematiskt arbete av storbankerna för att få bort kontanter som drabbar småföretagare, invandrar, företag och boende i glesbygd, och inte minst de ideella föreningarna, säger han med eftertryck.
Sedan radar han upp, vad han anser som hårresande exempel, kollekt som en kyrka i Skåne inte fick lämna in till bankkontoret, eftersom man inte tar emot kontanter. I Ydre kommun i Östergötland, där Björn Eriksson bor och där han tidigare var landshövding, har man så dålig internet- och mobiltäckning att kontokortsbetalning ofta inte fungerar. Dagskassor som småföretagare får förvara hemma eftersom banken inte tar emot kontanter och små idrottsföreningar som får problem med lokala evenemang eftersom de bara kan ta emot kontanter, som de sedan inte kan sätta in på någon bank.
Lång lista
Listan kan göras lång och Björn Eriksson anser att allt bottnar i storbankernas krav på vinstmaximering. Det är helt enkelt olönsamt att hantera kontanter.
– Vi lämnas i sticket och till storbankernas gottfinnande. Bankdirektörernas motivering, tycker jag är alltför tunn att det minskar brottslighet och att det är för kundernas säkerhet.
– Hur är det med säkerheten att behöva handla på Seven-eleven och be dem ge tillbaks på 500 kronor för att få kontanter. Eller att stå vid en oskyddad bankomat och behöva sätta in kort och trycka kod?
– Någonstans måste du kunna ta ut kontanter och om bankerna inte står till tjänst med detta måste du göra det på mindre säkra ställen, hävdar han.
Men det är inte bara Björn Eriksson som höjer sin röst, även pensionärsorganisationerna har protesterat och både SPRF och SKPF har i flera debattartiklar tagit upp hur framför allt äldre drabbas när kravet på bankkort- och internetbetalning blir allt vanligare.
Men det finns små ljuspunkter, menar Björn Eriksson och nämner bland annat domen i Högsta förvaltningsdomstolen som gav landstinget i Kronoberg bakläxa. I domen slog man fast att vårdcentraler och sjukhus är skyldiga att ta emot kontanter vid betalning av patientavgifter.
Överger kontanter
Om även övriga kommuner och landsting där man övergått till kortbetalning också ändrar sina regler är oklart. I Jämtlands läns landsting, Västernorrland, Kronoberg, Gävleborg, Jönköping, Kalmar och Östergötland har man övergett kontant betalning som ett sätt att dra ner på administration och spara pengar.
På andra ställen tar privata aktörer saken i egna händer. I Jönköping har det privata företaget, Svea Exchange, tagit över kontanthanteringen för att underlätta för företag och privatpersoner. Här kommer företag att kunna lämna in sina dagskassor och privatpersoner ska kunna växla valuta och få giroservice.
I Jämtland satte en matvarubutik på en liten ort själva in en bankomat när alla bankkontor succesivt hade lagts ner och man saknade bankomat. Initiativet gjorde att kundflykten till andra orter för att ta ut pengar och handla minskade och butiken fick i stället fler kunder.
Det berättar forskaren och doktoranden Magnus Norberg vid Mittuniversitetet, som har tittat på vad som händer i mindre samhällen i Norrlands inland när möjligheten att få tag på kontanter försvinner.
– Som jag ser det är glesbygden de stora förlorarna när bankkontoren tar bort kontanthanteringen. Många äldre, framför allt i glesbygden, är vana vid kontanter och litar mer på kontanter. Det kostar dessutom pengar att ha bankomatkort, säger han i en intervju i Östersunds-Posten.
Kontanter behövs
– Det är viktigt att kontanterna finns kvar i samhället så att kunderna slipper åka långt för att hämta ut. Om kontanterna försvinner från en ort blir det mindre handel, vilket möjligen bidrar till att vissa företag läggs ner, säger Magnus Norberg.
I Lit i Jämtlands län drabbas till exempel Ica-handlaren Magnus Ericsson när nu Handelsbanken slopar kontanthantering på 70 kontor. Hittills har Handelsbanken varit den enda storbanken som tagit emot kontanter vid sina samtliga kontor i landet.
– Det finns ingen bankomat på byn, så det är vi som får ta smällen. Folk i utbyarna har Lit som centralort och när kontanterna försvinner far man till Östersund i stället, säger han.
Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund väntar på en utredning som ska tala om hur det ser ut med kontanthanteringen i landet och ska därefter återkomma i ärendet, säger han till News 55.
Men han är inte främmande inför pensionärsorganisationernas krav på att lägga tillbaka ansvaret på Riksbanken om inte bankerna klarar av uppgiften.
– Ett alternativ är att åter låta Riksbanken ta över ansvaret. Det är en intressant lösning som vi överväger, säger Per Bolund
- Kontanter alltmer sällsynta
Kontanter är inte längre det mest använda sättet att betala. Kort betal-appar och andra överföringar håller på att konkurrera ut sedlar och mynt, enligt en Sifo-undersökning.
Artikeln är tidigare publicerad i Här&Nu 1_2016