Så funkar det att ta ut tidig pension

Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, jämför pensionen med ett bankkonto. Det man samlar in under livet med löneavdraget till allmänna pensionen, det blir en stor hög pengar. Klumpsumman är i princip lika stor oavsett om man börjar ta ut pengarna tidigt eller sent.
Man kan alltså välja hur mycket man vill ”spä ut” pengarna.
– Det blir ändå lika mycket i slutändan, säger han.

Fond – vinst eller risk
Det finns människor som tar ut pensionen tidigt och sätter in pengarna i fonder, och har chansen att få bättre värdeökning. När de sedan slutligen löser upp sitt sparande så har de en rejäl slant.
– Generellt sett skulle jag avråda. Det finns de som det gått jättebra för, men det är riskabelt. Man kan göra det om man kan stå ut med att förlora en stor del av pengarna, säger Ole Settergren.

Det finns ett annat scenario där det kan löna sig att ta ut pension tidigt, och det är om man har väldigt låg pension. Då kan man räkna med att få bostadstillägg för att täcka bristen.
– Så visst kan man ”socialförsäkringsplanera”, anser han.

Men det finns några risker även med detta. Det är ensamstående som får bostadstillägg, så det gäller att inte kära ner sig och flytta ihop i mogen ålder, för då uteblir bidraget.
– Man kan ju också råka ut för ett arv eller flytta utomlands, och då fryser bostadstillägget inne, påpekar Settergren.
Dessutom kan riksdagen få för sig att sänka bostadsbidraget, och då sitter man där. 

Rabatt hos frissan
Tidig pension innebär att man får vissa rabatter, som i kollektivtrafiken och vissa butiker och hårsalonger. Men det är inte så mycket, tror Ole Settergren.

Det blir ändå lika mycket i slutändan.

Tar man ut pengarna så kan barnen få mer att ärva, om det är en ambition. Den som väntar länge och hinner avlida skänker sin pension till systemet, som ”pensionsvinst”. Å andra sidan får man ju själv del av den kollektiva skattkistan om man lever riktigt länge, här funkar pensionen mer som en försäkring än ett banksparande.

Den som redan har börjat ta ut allmänna pensionen kan fortfarande påverka uttaget, man kan ta paus i utbetalningarna eller ta ut mindre portioner. Och man kan fortsätta jobba ändå, och få både pension och lön.

Höjd startålder
Regering och riksdag vill som bekant att vi ska jobba längre. Grundskälet är att svenskarna lever allt längre. Det betyder att en växande grupp äldre ska försörjas av en relativt sett minskad andel av befolkningen som arbetar.
Pensionssystemet måste vara ”demografiskt hållbart”, menar Ole Settergren. Alternativen för att kalkylen ska gå ihop är att antingen låta pensionerna bli väldigt låga från 65, eller att ta ut väldigt höga premier av den arbetande människan, eller att höja pensionsåldern.

I dag får man börja ta ut pension vid 62 och har rätt att jobba till 68 utan att få kicken av åldersskäl, den så kallade las-åldern. Så blir det inte i framtiden.
– Det är riksdagens uttalade ambition att ändra på gränserna. 62 ska höjas till 63 år 2023 och till 64 år 2026.

Höjd ”lasålder”
Parallellt höjs las-åldern från i dag 68. Ett nytt begrepp ska införas: Riktåldern. Det är en rörlig åldersgräns som sedan kommer att flyttas uppåt i takt med medellivslängden.
I dag skulle riktåldern vara 65 år, och ”lasgränsen” vara riktåldern plus tre år, alltså 68. Sen kommer riktåldern att höjas så småningom.

– Det finns prognoser för när riktåldern höjs till 68, 69, 70 och så vidare.
Så småningom får man rätt att jobba kvar till 72?
– Ja, det ligger i korten. Men det berör dem som är ganska unga i dag, födda sent 90-tal.

Lägre skatt från 66
Å andra sidan kan man jobba tills man trillar av pinn om arbetsgivaren går med på det. Det är ganska vanligt att åtminstone hoppa in på timmar under några år efter pensionsstrecket.
Och det är väldigt förmånligt att jobba länge och vänta med att ta ut pension, ett faktum som Ole Settergren inte tror är tillräckligt känt. Från 66 års ålder är nämligen skatten betydligt lägre, även på pensionsinkomsten. Dessutom får man ännu större jobbskatteavdrag på arbetsinkomsten.
Ändå har fler börjat ta ut pension tidigare än 65, enligt en rapport från Socialstyrelsen.

Analyschefen argumenterar lugnt och försiktigt för att man ska försöka vänta med att ta ut pensionen. Men inte för att staten vill hålla oss kvar i selen, försäkrar han, utan för att Pensionsmyndighetens uppdrag är att förklara och hjälpa.
Det här med pension är oerhört krångligt, kan man tycka. Olika pensionsåldrar, ett tiotal olika pensionsbegrepp, allmän och premie och tjänste, skatteregler…
– Jag håller med dig. Riksdagen är skyldig till att ha gjort det mycket krångligare än man med nödvändighet skulle behöva, säger Ole Settergren.

Och så alla andra parametrar: Bostadstillägg, tjänstepensionsbolag, pensionärsrabatter, fondsparande, amorteringar på huset, ett myller av faktorer som dessutom påverkar varandra.
Själv upptäckte jag att min boränta sjönk om jag flyttade tjänstepensionen från ett bolag till banken. 

Total koll?
Hur ska en stackars människa få total koll?
– Jag skulle råda dig att inte försöka få total koll. Det tror jag inte är bra och nyttigt. Det kostar på väldigt mycket att få total koll, ler Ole Settergren.

Han tror att man får tillräcklig koll om man törs öppna det orangea kuvertet, och sedan går in på Min pension på webben och laborerar med olika scenarier för den egna framtiden. Tar sig lite tid.
– Man kan ringa till oss också och få hjälp. Helst en fredag eftermiddag, tipsar analyschefen.

• Tips och länkar
  SKPF har en ”pensionsskola” på nätet: www.skpf.se/pensionsskolan
  Hos Pensionsmyndigheten hittar man Pensionssimulatorn där man kollar hur olika val slår: www.minpension.se
  Skandia har gjort en rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”, där man jämför hur nya pensionsregler påverkar i olika typfall: www.skandia.se