SKPF Pensionärerna i Almedalen: ”Bankerna kryper undan från sitt ansvar”
I takt med att kontanterna fasas ut försvåras vardagen för de hundratusentals svenskar som står utanför den digitala utvecklingen. Majoriteten av dessa är pensionärer, och nu ryter pensionärsförbunden ifrån.
– Bankerna kryper undan från sitt ansvar, säger Berit Bölander, förbundsordförande i SKPF Pensionärerna.
– Det är inte så att vi är bakåtsträvande, jag gillar både kontanter och kort, men det är viktigt att man kan välja, inte minst ur ett integritetsperspektiv, sa Berit Bölander, ordförande i SKPF Pensionärerna.
Särskilt illa, menade förbunden, är det när statligt ägda bolag försvårar för kontantanvändarna. Den straffavgift på 100 kronor som SJ införde i år för den som köper biljetter via telefon eller något av de få kvarvarande biljettkontoren, framfördes som exempel.
– Detta infördes trots att det finns ägardirektiv för statliga bolag, att de ska ta vissa sociala hänsyn, påpekade Christina Rogestam från SPF Seniorerna.
Enligt paneldeltagaren Björn Eriksson, initiativtagere till Kontantupproret, är fientligheten mot kontanter något unikt svenskt, utan motsvarighet i världen.
– Det politiska systemet har kapitulerat inför detta, och det är särskilt frustrerande att de stora bankerna permanent vägrar att delta i diskussionen, sa Björn Eriksson.
Han påpekade också att även om det i dag är gratis att använda betaltjänster som Swish så kommer sådana tjänster med all säkerhet att bli avgiftsbelagda samma dag som kontanterna försvinner. Och då finns det inga alternativ längre, då är vi alla helt i bankernas händer.
Det politiska systemet har kapitulerat inför detta, och det är särskilt frustrerande att de stora bankerna permanent vägrar att delta i diskussionen
Sedan Riksbanken 2005 lämnade över ansvaret för kontanthanteringen till bankerna har 900 av landets 1600 bankkontor helt slutat hantera kontanter. Längst har Swedbank gått, där nio av tio kontor har slopat kontanterna.
Det här ställer förstås till det för de uppskattningsvis cirka 600 000 svenska pensionärer som av olika anledningar inte kan hantera den nya tekniken.
Hur vill då pensionärsförbunden hjälpa de medlemmar som hamnar utanför?
– Vi har ett stort folkbildningsansvar, pratar man med våra äldre medlemmar är det ofta kontanterna som gäller. De ser ingen trygghet i kortet, däremot i hundralapparna i plånboken, så här behöver vi hjälpa våra medlemmar och informera om de alternativ som finns, sa Berit Bölander.
Samtidigt ansåg pensionärsförbunden att det måste sättas press mot politikerna att ställa krav och stifta lagar så att ingen ställs utanför betalningssystemen. Om inte bankerna tar sitt ansvar måste samhället göra det. Ett av de förslag som lyftes var att exempelvis kommunerna borde kunna ställa krav när de upphandlar banktjänster, och kräva kontanthantering.