Tekniken som kan rädda omsorgen

– Det som kommer mer och mer i dag är aktiva larm i stället för passiva. Det innebär rörelselarm, GPS-larm om man lämnar ett visst område, larm för läkemedel, trygghetslarm med mera, säger Dag Forsén, e-hälsosamordnare i Östergötland.
Och fler kommer, spår han.
– Tekniken har haft stor inverkan på hur vi lever. Och nu bör vi fundera på hur vi kan använda all teknik på ett bra och smart sätt i äldreomsorgen.
Dag Forséns erfarenhet från testmiljöer i Norrköping där äldre över 80 år har fått testa olika tekniska lösningar tyder inte på att äldre skulle vara särskilt teknikskeptiska. Snarare tvärt om, menar han.
– De behöver bara lite längre tid. Och någon teknisk lösning som de verkligen har användning för. Något som alltid fungerar är att introducera Skype som ett sätt att samtala med barnbarn som befinner sig på annan ort. Det går alltid hem, säger Dag Forsén.

Ensamhet farligt
Han påpekar att det sociala nätverket och det sociala stödet minskar när man blir äldre. Och tidigare forskning visar att just sociala kontakter och social samvaro är av stor vikt för välmående och hälsa.
– Upplevd ensamhet är lika farligt som att röka. Ensamhet påverkar den fysiska hälsan negativt och ökar risken för tidig död.
Dag Forsén ser välfärdsteknik som en hjälp i äldreomsorgen för att bibehålla och öka livskvaliteten i form av trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet som han menar är målet för vård och omsorg.
Olika tekniska lösningar kan vara en hjälp för den äldre som använder den, men kan också vara en hjälp för närstående, personal eller någon annan i individens närhet.
Den nya tekniken kan ges som bistånd, skrivas ut på recept eller köpas på konsumentmarknaden. Målet är högre kvalitet och effektivitet i den vård och omsorg som erbjuds.
– En trygg person mår dessutom bättre och belastar den offentliga vården mindre, hävdar Dag Forsén.

Skype underlättar kontakt
För den äldre kan det handla om att ha tillgång till wifi och därigenom kunna upprätthålla kontakt med barn och barnbarn på annan ort. Det kan handla en elektrisk medicindosett, som påminner den äldre att ta sina mediciner. Hjälpen ger minskad oro, resulterar i färre hembesök och återinläggningar på sjukhus.
Varje dag dör fyra personer i Sverige i sviterna av en fallolycka. Och fallolyckor beräknas kosta samhället runt 25 miljarder kronor per år. Och det är särskilt äldre personer som är i riskzonen att falla.

De tekniska lösningarna ska underlätta de behov som finns.

Då kan en lösning för att förhindra fall vara en snubblometer som larmar om personen börjar uppvisa ett svajigt rörelsemönster.
Det finns system som kan lära sig hur en person rör sig och registrerar om en person ändrar sina vanor, exempelvis ligger längre tid till sängs – vilket skulle kunna tyda på en depression eller annan sjukdom.

Kameror stör inte nattsömn
Trygghetskameror införs i dag hos äldre som inte vill få besök av nattpersonal. Den äldre får på så sätt både ett digitalt besök och en ostörd nattsömn.
Hemtjänstpersonal kan använda surfplattor för anteckningar i gemensamma patientjournaler. Då slipper var och en skriva ut en journal vid besök och kan på så sätt också lättare komma i kontakt med varandra vid behov.
Wifi och Skype installerat gör att äldre som använder sina surfplattor lättare kan kommunicera med sina anhöriga i hemmet eller på ett boende.
– Det är viktigt att man redan på ett tidigt stadium jobbar tillsammans med dem som är berörda av välfärdsteknik. De tekniska lösningarna ska underlätta de behov som finns. Finns behoven är man också öppen för de tekniska lösningarna. Men att inte göra någonting är både det sämsta och det dyraste alternativet, menar Dag Forsén.

• Välfärdsteknik – olika tekniska lösningar
  Produkter som på olika sätt larmar om användaren är i behov av hjälp – fallsensorer, inkontinenslarm, epilepsilarm, sensorer som känner av om användaren rör sig och larmar om rörelsemönstret blir avvikande, överfallslarm, produkter som gör det möjlighet att med GPS se vart användaren befinner sig och nattkameror.
  Produkter som övervakar användarens miljö såsom temperatursensorer, gasdetektorer, rökdetektorer, spisvakter och översvämningssensorer. Dessa larm är till nytta för personer med kognitiva svagheter.
  Produkter som sensorer som känner av om användaren öppnat kylskåpsdörren, olika påminnelsefunktioner, elektroniska medicindosetter, hjälp att hitta saker, minnen, hjälp att hålla reda på tid, stöd i vardagliga sysslor och planeringshjälp.
  Produkter för att underlätta kommunikation. Det rör sig om allt från bilder att peka på för att göra sig förstådd och olika typer av kommunikationsverktyg som ersättning till vanlig telefon till robotar som kan fjärrstyras i boendet för att personalen ska kunna komma till den boende utan att själv vara på plats.
  Produktsorter som på olika sätt kan stödja träning och aktivitet alternativt användas för att kartlägga personers aktivitet eller för självmonitorering av aktiviteten såsom pulsklockor, stegräknare och andra tekniker.
  Digitalisering av olika slag. Här finns en app som kan inkludera kartor för att hemtjänsten ska kunna planera sin verksamhet och andra tekniker för planering och kontakt med vårdtagare och anhöriga. Det finns en larmcentral som tar emot larmen från trygghetslarm i stället för att larmen går till kommunerna
  Det finns digitala lås som öppnas med mobilen. Här återfinns även en app för kunskap om munhygien vid olika diagnoser. Det finns också behandlingar via internet, samt natt – och dagtillsyn via kamera.
  Robotar som hjälpmedel i hemmet; dammsugarrobot, ätrobotar, kommunikationsrobotar, robotarmar och gångassisterande robotar, assisterande robotar och träningsrobotar, servicerobotar, sällskaps – och terapirobotar, transportrobotar och mänskliga robotar.
  Robotduschen Poseidon, som nu testas på äldreboenden i fem olika kommuner, Västerås, Eskilstuna, Fagersta, Karlstad och Uppsala.
  Digitala journalsystem som underlättar för personalen i vård och omsorg.
  Tekniker som gör det möjligt för individen att själv hålla kontroll på sin hälsa eller ger personer möjlighet att hjälpa varandra när sjukvården inte är på plats. Här finns appar till hjälp för diabetiker och hälsotest.