Trögt att införa ny teknik i äldreomsorgen
Det går alldeles för långsamt ute i kommunerna att införa så kallad välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det säger regeringens särskilda utredare Peter Larsson i en intervju till Ekot i Sveriges radio.
Han har nu kommit halvvägs i utredningen som ska undersöka vilka förutsättningar och hinder som finns för att använda mer teknik inom äldreomsorgen.
Trygghetskameror är ett exempel på så kallad välfärdstekniken. Det kan också handla om GPS-larm, robotduschar, dagtillsyn, nyckelhantering och medicinpåminnare. Tekniken behövs för att kunna avlasta personalen framöver, menar regeringen. Gruppen äldre över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent de kommande tio åren.
Kommunerna osäkra
Men stora luckor i lagstiftningen gör att kommunerna känner sig osäkra och inte vågar satsa. Bland annat handlar det om den personliga integriteten exempelvis vid nattillsyn med kameror och GPS-larm som skulle kunna användas för att ge personer med en demensproblematik större rörelsefrihet.
– Hur ska man få samtycke av en person som lider av demens. Och hur ska det utformas i lag.
Avhjälpa behov
Om hur detta ska kunna formuleras i lag jobbar man med i utredningen. Och i mars nästa år ska Peter Larsson lämna över sina förslag till regeringen.
– Jag har en god förhoppning att vi ska kunna lägga ett förslag som går igenom regering och riksdagen och som sedan uppfattas som rätt och riktigt ute på fältet. Det är det som det handlar om egentligen. Att alla de som är anställda i vården och i omsorgen känner att de har säkerhet i det de ska utföra, säger Peter Larsson.
- Utredningens mål
Belysa hinder för en bredare användning av välfärdsteknik
Vilka behov finns?
Vilket stöd kan omsorgspersonalen behöva för att kunna använda välfärdsteknik
Hur ska detta ges, av vem och när?
Peter Sandberg, utredare på SKPF pensionärerna, sitter med i utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen.