Uttag i bankomat kan avgiftsbeläggas
Diskussionerna om kontanternas vara eller inte vara fortsätter. Nina Wenning, vd för Bankomat, vill att regeringen tar över ansvaret för infrastruktur för att kontanter även fortsättningsvis ska finnas som betalningsmedel. Annars spår hon att bankerna kommer att avgiftsbelägga uttag i bankomater. Något som SKPF Pensionärerna motsätter sig.
Bakgrunden är att antalet uttag sjunker för varje år och att det därmed blir allt dyrare – per uttag – att upprätthålla tjänsten. Enligt statistik från Riksbanken gjordes 2013 drygt 200 miljoner uttag till ett värde av 219 miljarder kronor.
2017 hade det sjunkit till 121 miljoner uttag på totalt 130 miljarder kronor. Cirka två tredjedelar av alla uttagsautomater drivs av Bankomat.
Hittills har regeringen inte visat någon vilja att ta över ansvaret för uttagsautomaterna, tvärtom, enligt SvDs reporter Joel Dalberg. Vilket i sin tur aktualiserar frågan om avgifter på bankomatuttag.
Staten måste ta ansvar
SKPF Pensionärerna menar att Staten måste ta över ansvaret för kontanthanteringen.
Handlarna och bankerna är överens om att kontanterna är på väg bort. Vad handlarnas och bankernas kunder tycker, verkar inte vara lika intressant. Att hota med att kunderna ska betala för kontantuttag är att ytterligare försämra för människor som inte alls eller bara delvis använder digitala betallösningar, menar förbundet.
– Det är girigt och oförskämt säger Berit Bölander, förbundsordförande i SKPF Pensionärerna.
Det finns ett samhällsintresse i att upprätthålla ett system för kontantförsörjning bland annat för att stärka samhällets krisberedskap. Samtidigt finns det olika grupper som har svårt att gå över till digitala betalningsformer.
Kriminalitet finns även digitalt
Alla som hävdar att det kontantlösa samhället stävjer svartjobb och bedrägerier borde vid det här laget inse att kriminalitet även frodas i det digitala samhället.
– Bankerna tar inte sitt ansvar. Föreningar, privatpersoner och landsbygd stängs ute från livsviktig samhällsservice, säger Berit Bölander.
– Drygt två miljoner svenskar är positiva och beroende av kontanter. I den gruppen finns många personer över 65 år. Det finns också drygt en miljon svenskar som lever i digitalt utanförskap. Ska dessa människor ställas utanför samhället? Är inte de också skattebetalare och samhällsmedborgare? Vi har inget emot digitala betallösningar men bankernas främsta uppgift; maximerad vinst, måste ha en gräns, menar hon.
Pensionärsorganisationerna kraftsamlar nu för att de äldre som inte vill eller kan avstå från sedlar och mynt inte ska glömmas bort på vägen.
– Vi uppvaktade Finansdepartementet i februari tillsammans med PRO, SPF Seniorerna och RPG där vi framförde att vi vill se en lagstiftning som garanterar att kontanter hålls tillgängliga i hela landet, avslutar Berit Bölander.