Vad vi vet om coronaviruset
Vad som är den egentliga källan till det nya coronaviruset är fortfarande inte bekräftat. Det är troligt att en djurkälla från en marknad med levande djur i den kinesiska Hubei-provinsen låg bakom några av de första rapporterade mänskliga infektionerna.
Namn: severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (sars-cov-2). Andra förkortningar kan förekomma.
Orsakar: coronavirus disease 2019 (covid-19). Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
Beskrivning: Ett så kallat betacoronavirus vars arvsmassa består av en enda strängarna, alltså inte dna. På det runda höljet sitter små piggar som i elektronmikroskop påminner om solens korona, där av namnet. Corona betyder krona på latin.
Ursprung: Fladdermöss med en trolig mellanvärd, antagligen myrkotten. Virusets arvsmassa är mycket likt två sarsliknande virus som hittats hos fladdermöss. Prover från kinesiska patienter har visat att viruset till 99 procent överensstämmer med ett virus som hittats hos myrkottar, eller pangolin, vars fjäll används inom den kinesiska traditionella medicinen och vars kött äts som en delikatess.
Smittan
Smittsamhet: Forskarna räknar med att varje smittad person i snitt smittar två till tre nya personer, vilket är det så kallade R-noll-värdet. Motsvarande tal för exempelvis mässling är 14 eller mer. Sars-cov-2 tycks dock ha en varierande smittsamhet. Många smittar inga alls, medan andra smittar ett flertal personer, så kallade superspridare. Detta kan troligen förklaras med en kombination av virusmängd hos den smittade, samt i vilken miljö han eller hon vistats i.
Smittväg: Viruset smittar genom så kallad droppsmitta, det vill säga vid hostningar eller nysningar. Smittan är inte luftburen. Det innebär att viruset inte smittar via exempelvis ventilationen, eller att viruspartiklar kan dröja sig kvar i luften, som mässlingviruset kan göra.
Inkubationstid: Som längst 14 dagar. Uppgifter om längre inkubationstid har förekommit, upp till det dubbla, men dessa uppgifter har inte gått att bekräfta.
Sjukdom: Viruset orsakar covid-19, en luftvägssjukdom som i de flesta fall ger milda symtom, men som också kan orsaka svår sjukdom och vara dödlig.
Symtom: Covid-19 ska inte förväxlas med förkylning eller influensa, som orsakas av en helt annan typ av virus. Covid-19 resulterar inte i rinnande näsa och snorighet, som en förkylning. De första symtomen är i stället feber och torrhosta. Viruset kan även resultera i andningssvårigheter och lunginflammation.
I ovanliga fall kan även akuta lungskador – acute respiratory distress syndrome, ARDS eller så kallad chocklunga – förekomma. Septisk chock med multipel organsvikt kan också tillstöta. ARDS, septisk chock och organsvikt är mycket allvarliga tillstånd med hög dödlighet.
Farlighet
Dödlighet: En granskning av drygt 72 000 konstaterade fall i Kina visar på en dödlighet för hela gruppen på 2,3 procent. Av dessa fick 81 procent endast milda symtom. 14 procent fick en ”allvarlig” infektion, medan tillståndet blev ”kritiskt” för cirka fem procent. WHO uppskattar dödligheten till 1-2 procent.
Risken att drabbas av allvarlig sjukdom varierade dock kraftigt beroende på den smittades ålder, där dödligheten steg kraftigt ju äldre den drabbade var. För personer i 40-årsåldern var risken att dö 0,4 procent, medan den för personer, 80 år eller äldre, var hela 15 procent. Detta kan delvis förklaras med att äldre oftare har andra sjukdomar, som hjärt- och lungsjukdomar, än yngre, vilket ökar risken för allvarligare sjukdom.
Barn tillhör ingen riskgrupp. Hittills har mycket få barn drabbats. Experterna tror dock att dödligheten är lägre än 2,3 procent, eftersom man i den aktuella studien enbart hade analyserat upptäckta fall.
Covid-19 vs. influensa: Är covid-19 verkligen inte farligare än en vanlig säsongsinfluensa? Både ja och nej, men mest nej. Varje år dör mellan 700 och 800, upp till ett par tusen, personer i Sverige av den vanliga säsongsinfluensan. På så sätt kan dödligheten i covid-19 jämföras med dödligheten bland upptäckta fall av säsongsinfluensa.
Detta är dock en sanning med modifikation, eftersom de som dör under en influensasäsong nästan uteslutande är mycket gamla och sköra personer där det ibland kan vara svårt att veta vad som var den egentliga dödsorsaken.
Vid covid-19, däremot, förekommer det dödsfall längre ner i åldrarna och inte enbart hos människor som har bakomliggande sjukdomar. Dessutom är covid-19 en helt ny sjukdom som vi vet förhållandevis lite om, jämfört med influensa.
Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig, som i Kina i dag. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet mot denna nya virusvariant. Där kommer man alltså se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.
Säsongsinfluensa som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen.
Skydd
Bakgrund: Sars-cov-2 smittar genom droppsmitta. Det innebär att det finns viruspartiklar i de små droppar som kommer från en sjuk person vid exempelvis hostningar och nysningar. Dessa droppar når i regel inte längre än någon eller ett par meter innan de faller ner till marken.
Men dropparna kan också lägga sig på föremål och ytor och föras vidare som indirekt kontaktsmitta. På så sätt kan dropparna antingen nå dina slemhinnor och ögon direkt, exempelvis genom en nysning, eller indirekt genom att du tar i föremål som är kontaminerade med viruspartiklar och att du sedan exempelvis gnuggar dig i ögonen.
Så skyddar du dig och andra: På grund av ovanstående är en god handhygien helt avgörande för risken att smittas. Tvätta händerna noga, även mellan fingrarna och under naglarna, under rinnande vatten i minst 20 sekunder, eller så lång tid det tar att sjunga ”Ja må han leva”. Tvätta dem varje gång du kommer till ett ”säkert ställe”, det vill säga när du kommer hem efter att ha vistats utomhus, till jobbet, eller vad det nu kan vara.
Nys och hosta i armvecket. Ett annat tips är att inte gnugga sig i ögonen, peta i näsan, stoppa fingrarna i munnen eller på annat sätt vidröra ansiktet och dess slemhinnor.
Ansiktsmasker har en viss skyddande effekt, men måste användas på ett korrekt sätt. Ansiktsmasker ökar också risken för att man vidrör ansiktet.
Tvål eller sprit: Handsprit är mindre effektivt mot förkylningsvirus (rhinovirus) och vinterkräkvirus (norovirus), men den biter på sars-cov-2. Eventuell handsprit bör innehålla minst 60 procent alkohol. Många experter förordar dock tvål och vatten.
Tänk på: Om du misstänker att du är sjuk eller smittad, gå inte till en vårdcentral eller en akutmottagning. I så fall ökar risken att du smittar andra. Ring Vårdguiden 1177 i stället.
Läs mer på folkhälsomyndigheten
Enstaka fall inte är samma sak som att det pågår en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer Folkhälsomyndigheten för närvarande som låg utifrån erfarenheter från andra länder. Hälso- och sjukvården har rutiner för att ta hand om fall som detta på ett bra och säkert sätt.
Folkhälsomyndigheten följer händelseutvecklingen kontinuerligt och bedömer risken som låg för att smittan ska spridas i Sverige. I samband med importfall kan enstaka fall förekomma innan smittan stoppas.
Läs mer
Källa: TT