”Viljan är min enda talang”
Özz Nûjen har gjort sig ett namn inom ståupp-genren och tillhör Sverigeeliten. Han har sammanställt två fullängdsföreställningar som han turnerat med och som sänts i tv. Men hans talang sträcker sig utöver att vara rapp i käften. Nu turnerar han med pjäsen Rikard III, där han själv spelar alla roller.
På premiärdagen i november 2016 var Özz Nûjen kallsvettig. Skulle pjäsen bli så bra som han önskade, skulle publiken tycka om det de såg, eller skulle han göra sin mästare och förebild, regissören och skådespelaren Björn Granath, besviken.
– Det här är mitt andra samarbete med Björn Granath. Det första vi gjord ihop var Mistero Buffo av Dario Fo. Då spelade vi 90 föreställningar under två år. Han har lärt mig allt inom commedia dell’arte, säger han samtidigt som han tuggar i sig en stor portion kyckling.
Vi träffas under repetitionsarbetet på Riksteatern i Hallunda, söder om Stockholm. Det är bråda dagar. Snart är det dags för nypremiär i Varberg och regissören Björn Granath har fått lunginflammation.
Från Jokkmokk till Lomma
– Vi skulle ha rest till Varberg tillsammans och tagit emot premiärpubliken. Nu blir det inte så, säger Özz Nûjen med besvikelse i rösten.
När ni läser detta har han kommit en bit in i turnéprogrammet, 62 föreställningen på 90 dagar, från Jokkmokk i norr till Lomma i söder, och vi kan väl förmoda att Özz Nûjen är varm i kläderna. Men inte så att han glider på framgången av de goda recensioner som följde premiären i höstas.
– Det värsta är över, nervositeten. Det var så dåligt först. Men nu har jag insett att jag är dålig, så då går det mycket bättre, ha ha.
”Måste hela tiden utvecklas”
Det får inte bli för pretentiöst. Under intervjun framhållar han att han älskar sitt arbete, att han känner sig priviligierad att få göra det roligaste han vet. Men han har svår att ta till sig beröm och goda recensioner. Du ska inte tro att du är någon, säger han halvt på allvar, halvt på skämt
– Man kan inte ta det till sig. Man är aldrig bättre än sin senaste föreställning! Du måste hela tiden utvecklas för att bli bättre. Han säger det med eftertryck.
Vi borde vara tacksamma som lever i ett av världens bästa länder.
När man läser något om Özz Nûjen, eller hör honom från ståupp-scenen är det orättvisor som han sluggar mot – oförtröttligt. I ett av sina senaste inlägg på sociala medier och som krönikör i Expressen ger han en ordentlig känga åt alla gnällspikar.
– Ja, det gnälls alldeles förskräckligt. Vi borde vara mer tacksamma som lever i ett av världens bästa länder. Jag tycker att det är viktigt att påverka sin samtid, så att det blir bättre i framtiden.
En bred publik
Däremot hittar man inte så många personliga intervjuer. Nej, det är inte lika intressant, men just för att Här&Nu vänder sig till äldre, ger han mig lunchtimmen och svarar vänligt och rakt på alla frågor.
Han gillar äldre – gjorde bland annat programmet Veteran-TV för Utbildningsradion. Och framhåller att han visserligen inte har den största publiken – men den bredaste – mellan 9 och 90 år.
– Äldre är viktiga för mig. De har byggt upp vårt land. Man ska bemöta dem med respekt och omtanke, hävdar han bestämt.
Men det hettar till när vi kommer in på Turkiet. ”Det är ett skitland. Det får du gärna skriva”, säger han.
Han var åtta år när han flydde med familjen från staden Bismil i den kurdiska delen av Turkiet och han har aldrig återvänt.
– Vi är i majoritet i Kurdistan, de kurdiska delarna av Turkiet, men vi har ändå inte rätt att tala och skriva vårt eget språk. Och vi har inte samma rättigheter som övriga medborgare. Har man inte samma mänskliga fri och rättigheter, så har man inga rättigheter, slår han fast. Sedan är det färdigpratat om Turkiet.
Arg på orättvisor
Han gillade skolan, till att börja med. Var bästa elev i högstadiet. Sedan vaknade upprorsmakaren. Det var för stillastående och han struntade i gymnasiet.
– Men jag skärpte till mig den sista terminen och fick 3,8 i betyg (1 är lägst och 5 är högst), bara för att visa lärarna att jag inte var dum i huvudet.
Därefter blev det ingenjörstrupperna, Ing3 i Boden.
– Där lärde de en ung arg muslimsk man att bli sprängmedelsexpert.
Jag skrattar högt.
– Det är helt sant.
Var du lika arg när du avslutade tjänstgöringen, frågar jag lite försiktigt.
– Nej, jag var inte arg så. Jag bara skämtade. Lite arg på orättvisor och så, det får man ju vara.
Du har varit tongivande på den svenska scenen för ståupp-komiker, varit med och drivit flera projekt och också haft en elitutbildning med elever som Björn Gustafsson och Petra Mede.
– Det enda jag har är min vilja, för övrigt är jag talanglös.
Jag kan inte hålla tillbaka skrattet, som bubblar upp igen.
– Det är så, säger han och tittar mig stint i ögonen.
Men, var kommer drivkraften ifrån, envisas jag?
– Jag gillar inte orättvisor, eller när folk är taskiga. Det är nog det.
- Björn Granath hastigt avliden
Skådespelaren Björn Granath gick bort den 5 februari 2017 efter en kortare tids sjukdom. Intervjun med Özz Nûjen genomfördes innan nypremiären av Rikard III i början av januari.