Vinter – ökad risk för fallolyckor

Under den kalla årstiden, när det är snö och is på trottoarer, gångbanor och vägar, ökar risken för att råka ut för en fallolycka. Men faktum är att de flesta fallolyckor sker på plant underlag inomhus.

Cirka 70 000 svenskar skadas varje år så illa av fallolyckor att de behöver vårdas på sjukhus. Hela 75 procent av all inläggning på sjukhus beror på fallolyckor och den vanligaste skadan är att den som ramlar får en lårbensfraktur.

Annan nedslående statistik är att omkring 2 000 personer årligen dör på grund av fallolyckor. Därför finns det all anledning att fundera över vad man själv kan göra för att undvika att råka ut för en fallolycka och hur man kan hjälpa närstående och andra från att ramla ofrivilligt.

Ökad risk
Ett fall är när en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken – oavsett om personen skadas eller inte. Fallolyckor inträffar inte bara på grund av att någon snubblar eller halkar, det kan lika gärna röra sig om att rulla ur sängen eller glida ner på golvet ur en stol.

Det finns en rad faktorer som ökar risken för att falla. Oftast är en kombination av personens förutsättningar och miljön som är avgörande. Genom att försöka hitta en balans mellan personens förmåga och beteende tillsammans med miljön går det att minska riskerna för fall.

Personer som har haft en stroke, har Parkinsons, är deprimerade eller har en demenssjukdom, har ökad risk för att falla. För aktiva personer är det oftast faktorer i miljön som är avgörande för att falla. Anledningen till ett fall är då ofta något yttre hinder som man inte varit uppmärksam på – en dammsugarslang, ett halt golv, en mattkant eller en trottoarkant.

En viktigt men ofta svår faktor är det egna beteendet. När vi blir äldre förändras våra förmågor och vi blir skörare – vare sig vi vill eller inte. För den som hittills i livet har klarat sig utan att ramla kan det vara svårt att inse att den egna förmågan inte längre är densamma som tidigare.

Förebyggande åtgärder
Enligt Socialstyrelsen är fysisk träning det som tydligast minskar risken för fall och fallrelaterade skador i hemmet. Näringsrik mat och genomgång av läkemedel är andra åtgärder som bidrar till att minska risken för fall.

När vi åldras minskar muskelmassan och muskelstyrkan avtar. Det blir svårare att hålla balansen och att ändra kroppsställning, till exempel att resa sig ur en fåtölj. Förmågan att snabbt spänna musklerna vid exempelvis ett fall avtar också och det bidrar till minskad möjlighet att själv avvärja ett fall.

Även skelettet mår bra av fysisk träning. Promenader är ett utmärkt sätt att hålla sig i form – så länge man är försiktig när den kan vara halt ute. Tänk på att det går att halka på mycket annat än is! Grovt grus till exempel, eller våta golv om man går i en affär.

Säkra steg
Säkra steg är en app som Umeå universitet har tagit fram. Den innehåller bland annat övningar för att träna allt från balans till att öka muskelstyrkan i kroppen. Appen är utvecklad tillsammans med äldre och framtagen för att minska risken för fallolyckor. Sök efter ”Säkra steg” i mobilens appbutik.

Det är också viktigt att gå igenom alla eventuella läkemedel som en person tar. Vissa mediciner kan ge biverkningar i form av yrsel, trötthet, balansrubbningar eller muskelsvaghet. Det kan handla om enskilda läkemedel eller en kombination av flera. Sömnmedel och lugnande mediciner är exempel på läkemedel som kan öka risken för att falla. Även smärtstillande läkemedel samt medicinering vid hjärt- och kärlsjukdom kan öka risken för fall.

Kontakta din vårdcentral om det finns behov av en läkemedelsgenomgång.

Mat och dryck
Maten är viktigt. Den som har dålig aptit äter ofta för lite och om det leder till viktminskning innebär det ofta sämre muskelfunktion och försämrad balans. För bibehållen skelettfunktion behövs det tillräckliga mängder av D-vitamin och kalcium. Ju äldre vi blir, desto större är risken för D-vitaminbrist och kalciumbrist.

Tänk också på att alkohol har större inverkan på kroppen ju äldre vi blir. Detta eftersom inte bara muskelmassan minskar utan även mängden kroppsvätska. När alkoholen inte kan fördelas på samma vätskevolym som tidigare blir påverkan större – och promillehalten högre.

Text Markus Dahlberg Foto Gettyimages

Senaste artiklarna